Prisbelönta pedagogen Helena Hermansson från Borlänge var en av talarna på Forum mot Rasism, den 16 maj. På heldagskonferensen berättade Hermansson om arbetet med Toleransprojektet i en kommun där vikt makt-rörelsen länge har haft en aktiv närvaro.

Toleransprojektet grundades år 1995 efter att 14-åriga John Hron mördades av fyra nazistiska tonåringar i Kungälv. Läraren Christer Matsson fick då i uppgift att ta fram en metod för ett långsiktigt arbete med elever som kränker och visar intoleranta attityder i skolan.

I dag bedrivs projektet i kommuner runt om i landet och det bygger på riktade insatser för att möta ungdomar som är bärare av intoleranta strukturer. I varje kommun gör man en egen kartläggning av vilka våldsbejakande miljöer som finns och utifrån inventeringen anpassar man projektets insatser. I Borlänge är det högerextremism som är den mest förekommande miljön.

– Toleransprojektet är en modell för en långsiktig investering, säger Helena Hermansson som är toleranspedagog i Borlänge.

Dialogbaserad pedagogik
Projektet bygger på dialogbaserad pedagogik som utgår från varje ungdoms rätt att få pröva sina tankar utan att känna sig förringad, förlöjligad eller förnedrad, enligt Hermansson.

Inom projektet används historien som en arena för att skapa förståelse och hjälpa ungdomar att få perspektiv på sin egen samtid.

Enligt Hermansson handlar Toleransprojektet till stor del om relationer där lärare bemöter elever med öppenhet och nyfikenhet, istället för att ifrågasätta tankar och värderingar som eleven har.

– Att förhindra intoleranta idéer kräver tid och tålamod. För många elever som uppvisar intolerans eller andra destruktiva beteendet är det ofta en stor del av dennes identitet, förklarar Hermansson.

Projektet har också sin utgångspunkt i att skapa en vuxenvärld som är beredd att ta diskussioner där eleven kan uttrycka sina intoleranta idéer. Genom ett öppet och nyfiket bemötande kan läraren istället få eleverna att reflektera över sina tankar.

– Om det inte finns är risken att det enda stället eleven kan lufta sin intoleranta tankar är destruktiva forum på nätet och därifrån kan man lätt sugas in i odemokratiska grupperingar.

Inom Toleransprojektet i Borlänge använder man förintelsen som en historisk arena där syftet med undervisningen är att eleverna ska förstå vad det är som ledde fram till förintelsen. I slutet av projektet reser gruppen tillsammans till Polen där de bland annat besöker Auswitch.

– En viktig avsikt med resan är att kunna verifiera sina kunskaper och få insikter om vad som kan hände i ett odemokratiskt samhälle där alla människor inte har samma värde, berättar Hermansson.

Upplägg
I projektet blandas cirka 25, årskurs 9, elever från fem olika skolor i Borlänge. Elevgruppen består bland annat av så kallade ”behovselever”, elever med social oro, samt elever som är goda förebilder.

Gruppen träffas en heldag varannan vecka och i slutet görs studieresan till Polen.

Inom projektet utbildar man även lärare där syftet är att ge lärare redskap om hur de kan jobba med ett interkulturellt synsätt och med mänskliga rättigheter.

– Vi insåg snabbt att vi måste jobba på flera olika fronter, men mot samma mål. Alla personal på skolan måste jobba med de här frågorna, men utifrån sina förutsättningar, säger Hermansson.

Exempel på teman
Under projektets gång arbetar eleverna med olika teman. Det kan röra sig om teman kring identitet och vem man blir i mötet med andra människor. Det kan också handla om grupptryck, civilkurage och mod samt om människor på flykt och drömmen om ett värdigt liv.

Den här artikeln är baserad på anförande från Forum mot Rasism den 16 maj 2017, anordnad av Integrationsforum. Under heldagskonferensen fick deltagarna bland annat ta del av expertanförande från Council of Europe, praktikfall från Botkyrka kommun och personliga erfarenheter från Kimmie Åhlén, tidigare nazist. För information om kommande konferenser och utbildningar besök vår sida för konferenser och utbildningar eller anmäl dig till Integrationsforums nyhetsbrev här nedan.