Konferens: Elevhälsa nyanlända elever 6 februari 2020

Framgångsrik modell för att utveckla elevhälsans förebyggande och främjande arbete för nyanlända elever

Elevhälsomötet är en uppmärksammad samverkansmodell som går ut på att skapa ett förebyggande och tätare samarbete mellan elevhälsan och skolans lärare. Sedan modellen introducerades har dess relevans ökat stadigt – framför allt i ljuset av det samordningsbehov som blev tydligt i och med senaste årens flyktingvågor.

• Hur du ökar nyanlända elevers möjligheter till lärande och utveckling genom strukturerad samverkan

• Från ett mestadels reaktivt och åtgärdande arbete till en proaktiv anpassning av lärmiljön

• Framgångsexempel – hur kan elevhälsomötet bidra i det förebyggande och främjande arbetet?

Anna Bengtsson, specialpedagog

Anna arbetar idag inom Stenungsunds kommun. Hon har tidigare arbetat vid Bergsjöskolan i Göteborg, där hon var med och i utvecklandet av Elevhälsomötet. År 2017 gav Anna ut boken ”EHM – Elevhälsomötet”.

Metoder för hur du upptäcker och samtalar om hedersproblematik

• Så kan du inom elevhälsan samtala om hedersproblematik med barn och unga på ett sätt som präglas av tillit och förtroende

• Hur du kan skapa ett bra bemötande och samtala om tvångsgifte, könsstympning och hedersvåld utan att det uppfattas som fördomsfullt

• Signaler, beteenden och kroppsspråk hos barn och unga som kan tyda på utsatthet för hedersproblematik

Zubeyde Demirörs, verksamhetsansvarig, Athena mitt nya hem

Zubeyde är utbildad socionom och verksamhetsansvarig för Athena mitt nya hem, som är ett skyddat boende för flickor som utsatts för hedersproblematik. Zubeydes erfarenhet av livet i en hederskontext kommer att själv ha blivit bortgift som ung tjej.

Strategier för hantering av starka negativa känslor, stress och motgångar

Genom förtroendefulla relationer samt med fördjupade kunskaper kring bemötande och förhållningssätt kan du ge nyanlända elever stöd och verktyg som främjar lärande och psykiskt välmående.

• Förståelse för enskilda elevers villkor för lärande genom ett interkulturellt, psykologiskt och pedagogiskt förhållningssätt

• Professionellt empatiskt bemötande som skapar känslor av kraft och hoppfullhet, främjar elevernas tilltro till sig själva, deras resurser och det fortsatta livet

• Hur kan du hitta elevens personliga drivkrafter i identitet, värderingar och relationer?

Helena Pokka, leg. psykolog/psykoterapeut

Helena har gedigna erfarenheter inom interkulturella psykologiska frågor och mänskliga möten. Hon arbetade länge som skolpsykolog i utsatta områden runt Göteborg, följt av många års undervisning i utvecklingspsykologi, gruppsykologi, konflikthantering samt interkulturell psykologi på Högskolan i Borås.

Barn, ungdomar och traumatisering: Lärdomar och verktyg som hjälper dig att stötta utsatta elever

• Hur har traumaforskningen påverkat vår syn på psykisk ohälsa hos barn?

• Så kan en oförmåga att reglera känslor och beteenden förstås utifrån ett traumaperspektiv

• Lär dig hur du skapar förutsättningar i lärmiljön för ett utvecklingsfrämjande bemötande

Anna Thom Olin, leg. psykolog, Göteborgs stad

Anna besitter många års erfarenhet och kunskap kring trauma hos barn och unga. Hon har tidigare arbetat för Rädda Barnen och är en av initiativtagarna till införandet och spridandet av Traumamedveten omsorg (TMO) i Sverige.

Riktade insatser för nyanländas lärande – så förbättrar vi lärmiljön och rustar elevhälsan inför framtiden

Vänersborgs kommun hör till de som tog emot förhållandevis flest nyanlända ur 2015 års stora flyktingvåg. Tyvärr lyckades skolan inte nå hela vägen i sitt mottagande, vilket föranledde en sjunkande grad av måluppfyllelse, tilltagande skolfrånvaro samt utbredd psykisk ohälsa bland de nyanlända eleverna. Men sedan hösten 2018 råder optimism i kommunen efter att man ingått i Skolverkets satsning “Riktade insatser för nyanlända barn och elevers lärande”. Nu får du som deltagare ta del av praktiska erfarenheter, konkreta råd samt värdefulla insikter från den intensiva kvalitetsutveckling som pågår i kommunens skolor.

• Hur utformar vi en lärmiljö som är tillgänglig för alla elever?

• Så främjas integration genom samordning i övergångarna och ett strukturerat mottagande i skolan

• Systematiskt kvalitetsarbete för en högre kvalitet i utbildningen – hur går det till?

Jonas Hagström, processledare, Vänersborgs kommun
Patricia Karlsson, processledare, Vänersborgs kommun
Veronica Ericsson, specialpedagog, Vänersborgs kommun