Konferens: Flerspråkig skola 22 september 2022

Den ojämlika skolan

I sin nya bok ”I en annan klass” beskriver journalisten Emma Leijnse ojämlikheten i svensk skola genom att följa två mellanstadieklasser med helt olika socioekonomiska förutsättningar under 3 års tid. En klass där eleverna har lågutbildade föräldrar, och en där de har högutbildade föräldrar. Det är skilda världar. I den ”välmående” skolan är det stabil skolledning med låg personalomsättning och hög andel behöriga lärare. Där ser barnen fram mot gymnasiet och högskolan. Medan barnen på den andra skolan, som har hög personalomsättning och låg andel behöriga lärare, börjar tvivla på sin egen framtid. Genom sina besök och intervjuer med elever, lärare och föräldrar så levandegör Emma statistiken bakom den bristande likvärdigheten i skolan.

• Så har den svenska skolan blivit ojämlik och en klassfråga – mekanismerna som styr

• Hur kan skolor/huvudmän öka likvärdigheten på systemnivå och bidra till en mer jämlik skola?

• Åtgärder som går att göra på skolnivå för att utjämna skillnader

Emma Leijnse, Författare och skolreporter, Sydsvenskan

Emma Leijnse, som arbetar som journalist på Sydsvenskan, är Sveriges främsta utbildningsreporter. Emma brinner för skolan och har under tio års tid skrivit flertalet böcker om den svenska skolan och om hur ojämlikheten påverkar svenska skolbarn.

Skola som arena – en satsning för att skapa mer jämlika uppväxtvillkor

Skolan har en viktig roll att säkerställa barns rätt till jämlika uppväxtvillkor. Skola som arena är Göteborgs stads
satsning inom jämlik stad för att minska skillnader i barns uppväxtvillkor. I samverkan med externa aktörer så blir skolans lokaler mötesplats före och efter skoltid där engagemang och resurser tas tillvara på med barnens och ungas behov i centrum. I dagsläget finns Skola som arena på 20 skolor runt om i staden och syftet är att få fler barn att klara skolgången och bli behöriga för gymnasiet.

• Hur kan man organisera samverkan som möjliggör att skolan är en aktiv part i ett områdesarbete och vad i så fall är skolans roll?

• Skapa meningsfulla och självstärkande aktiviteter före och efter skoltid i samverkan med externa aktörer i skolans lokaler

• Metoder för att stärka barn och ungas delaktighet samt inflytande så att de känner ansvar för sig själva och kan påverka i frågor som berör dem

• Mobilisera vårdnadshavare och förbättra samverkan så att de blir mer delaktiga i sina barns skolgång

Anna Grunander, Processledare – grundskoleförvaltningen, Göteborgs stad
Eva Looström, Processledare – Lövgärdesskolan, Göteborgs stad

Vår resa för att nå en mer likvärdig skola, förbättrade skolresultat och ökad gymnasiebehörighet

På Hovsjöskolan i Södertälje, där drygt 90% av eleverna har utländsk bakgrund, har man gått från 41,5% gymnasiebehörighet läsåret 09/10 till stabila resultat kring 80% i gymnasiebehörighet de senaste läsåren. Förra året nådde niorna skolans högsta meritvärde någonsin 220,8 att jämföra med 141,6 läsåret 09/10. Hovsjöskolans satsning för en lyckad skolgång med goda resultat har varit och är ett arbete där målet är inställt på att utveckla en god social förmåga och en hög kvalité på undervisningen. Vägen mot förbättrade skolresultat har varit full av utmaningar, men fokus har hela tiden varit vad som gynnar elevernas kunskapsutveckling mest.

• Vårt förbättringsarbete med fokus på ledarskap, digitala verktyg, arbetsmiljö och kollegialt lärande för att utveckla kvalitén på undervisningen och höja gymnasiebehörigheten

• Så har vi arbetat för att kompensera för elever med svaga hemmiljöer och bidra till mer likvärdiga förutsättningar

• Hur uppnår vi en positiv lärmiljö genom relationsskapande och god skolkultur så att elever känner tillhörighet och trygghet för att kunna prestera bättre?

Håkan Malmrot, Rektor Hovsjöskolan, Södertälje kommun

Utforma ett framgångsrikt språkutvecklande arbete för att fler elever ska nå skolframgång

Att höja språk-, läs- och skrivförmågan bland elever i socioekonomiskt svaga områden är bland det viktigaste för att öka förutsättningarna till likvärdighet och att utjämna skillnader. Upplands-Bro kommun är en del av Skolverkets riktade insatser för nyanlända och andra flerspråkiga barn och elevers lärande sedan januari 2020. En bred satsning har gjorts kring SKUA (språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) där samtliga lärare i kommunen har stärkt sina kunskaper i SKUA och hur det bidrar till elevers språkutveckling.

• Skapa ett systematiskt och kvalitetsinriktat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i hela kommunen med flerspråkighet och andraspråksutveckling i fokus

• Så utvecklar vi didaktiska strategier som aktivt arbetar med språket som en resurs och som synliggör språkets betydelse för kunskapsutvecklingen

• Hur kan ämneslärare arbeta med språkutvecklande arbetssätt i undervisningen? Konkreta exempel från en ämneslärare

Linda Martins, Pedagogisk utvecklare, Upplands-Bro kommun
Johanna Olsson, SO-lärare & Årets pedagog 2021, Upplands-Bro kommun

Arbeta utifrån trelärarsystemet för att underlätta att elever uppnår högre kunskapsresultat

I socioekonomiskt svaga områden är elevens språk- och kunskapsutveckling ofta beroende av elevens relation till läraren. I Enbacksskolan i Tensta har man över 20 års erfarenhet av att arbeta med trelärarsystemet. Med tre lärare är det enklare att dela upp klasserna i mindre grupper för öka studieron. Med mindre grupper underlättar det även för varje elev att uppnå högre kunskapsresultat eftersom undervisningen tillmötesgår
individuella behov. Gymnasiebehörigheten är dessutom betydligt högre än närliggande skolor trots att det är samma upptagningsområde.

• Så frigör trelärarsystemet utrymme för behovsanpassat stöd för enskilda elever samt möjlighet att arbeta med klassens sociala samvaro

• 3 steg för höjda kunskapsresultat: goda relationer, formativ feedback och höga förväntningar

• Utöka elevinflytandet och skapa tydligare struktur för att öka elevernas engagemangsnivå

Lars Häggström, No, Ma-lärare, Stockholms stad
Pavlina Spanos, Sv, So, Eng-lärare, Stockholms stad
Elsa Luthman, Sv, So, Eng-lärare, Stockholms stad