Konferens: Forum om nyanlända elever lärare 31 januari 2018

Sätt nyanlända elevers ämneskunskaper på kartan

• Hur kan Steg 3 i kartläggningen bli ett levande verktyg och genomföras oberoende av skola och vilken organisation som kommunen har?

• Hur kan skolorna förbereda implementering av materialet?

• Hur kan du ta tillvara resultatet efter kartläggningen för planeringen av en individanpassad undervisning?

• Erfarenheter kring utprövningar av kartläggningsmaterialet Steg 3

Anette Petersson, Förstelärare & Metodutvecklare, Malmö Stad

Anette Petersson har varit med och tagit fram Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 3 på uppdrag av Malmö högskola. Hon har gjort utprövningar av materialet med elever och har både praktisk och teoretisk erfarenhet av kartläggning av nyanländas ämneskunskaper. Anette berättar om hur Steg 3 kan bli ett levande verktyg ute på skolor för att tillvarata elevens tidigare kunskaper och påskynda processen för elever att nå kunskapskraven.

Bygga svenska – ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling

Brunnsåkerskolan i Halmstad kommun har för Skolverkets räkning deltagit i utprovning och framtagande av Bygga svenska samt i dess genomförande och implementering. Skolan har haft i uppdrag att systematiskt följa elevernas kunskap- och språkutveckling med syfte att använda materialet i skarpt läge och kunna utvärdera ett genomförande. Ansvariga lärare berättar om betydelsen av materialet för lärarens undervisning, lärarlagets kollegiala samverkan och materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

• Så tar du som lärare hjälp av utvecklingsstegen för att lättare kunna göra en kontinuerlig bedömning av elevens kunskaps- och språkutveckling samt i planeringen av den fortsatta undervisningen

• Så kan bedömningsstödet ge lärarlag möjlighet att systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som har betydelse för andraspråksutvecklingen och med hjälp av materialet även få syn på och utveckla den egna undervisningen.

• Hur kan materialet fungera som en länk mellan lärare när elever går mellan förberedelseklass och ordinarieklass eller mellan skolformer så att man inte tvingas börja om från början?

• Exempel som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling och elevexempel som konkretiserar prestationer på olika steg

Emma Brusewitz, Lärare SVA, Brunnsåkerskolan – Halmstad kommun
Amanda Karlsson, Lärare SVA Brunnsåkerskolan – Halmstad kommun

Blockarbete: Ett lyckat utvecklingsarbete som har stärkt språkinlärningen och höjt betygen

Nästan alla elever på Seminarieskolan har annat modersmål hemma och var tredje elev är nyanländ. Språket var centralt när skolan införde blockundervisning för tre år sedan. Blockarbete kan beskrivas som sammanslagning av två olika arbetssätt: ämnesövergripande temaundervisning och genrepedagogik. Ansvarig lärare Kristina Jönsson berättar om ett framgångsrikt utvecklingsarbete som gett resultat.

• Så lyckades blockundervisning öka de nyanlända elevernas måluppfyllelse med 33 % det första läsåret, minska elevernas tid i introduktionsklass och göra övergången till helklasser lättare.

• Hur kan ni organisera ett gränsöverskridande lärande i undervisningen, som inkluderar språkinlärning i alla ämnen som underlättar undervisningen för alla elever, i synnerhet nyanlända?

• Hur får ni ett språkinriktat arbetssätt där alla ämneslärare också blir språklärare?

• Hur kan vi arbeta för att skapa en relation och bygga upp den tillit och trygghet som eleven behöver med mentor och klass för att kunna ta till sig utbildningen och visa vad hon eller han kan?

Kristina Jönsson, Lärare SVA, Seminarieskolan – Landskrona Stad

Prisbelönt språkutvecklande arbete med nyanlända elever i helklass

• Så utformar du språkligt utmanande och stimulerande aktiviteter där nyanlända elever får vara språkligt aktiva och utvecklas utifrån sina behov tillsammans med andra elever i ordinarie klasser?

• Så utvecklar ni didaktiska strategier som aktivt arbetar med språket som en resurs och som synliggör språkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

• Undervisning som inte lämnar eleverna ensamma i sitt lärande, som ger språkliga förebilder och stöttning/scaffolding.

Minna Wadman, förstelärare, Nyköpings högstadium

Minna Wadman berättar om sitt prisbelönta utvecklingsarbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande, och hur vi välkomnar nyanlända elever in i skolans ordinarie undervisning. Minna fick utmärkelsen Svenska Akademiens svensklärarpris 2017 för sina språkutvecklande insatser som förstelärare i svenska som andraspråk och för en kollegial fortbildning i språkets betydelse.

Vågbromodellen: Med studiehandledning i centrum

• Vilka utmaningar möter de nyanlända eleverna i den nya svenska skolkontexten och hur kan de övervinnas?

• Hur kan lärare och modersmålslärare/studiehandledare samplanera för att tillsammans bidra till elevernas språk- och kunskapsutveckling i skolans alla ämnen?

• Hur kan studiehandledningen utformas för att ge förutsättningar för eleverna att utvecklas mot läroplansmålen samtidigt som undervisningen succesivt förskjuts mot svenskan?

• Hur kan du stötta de nyanlända elevernas inkludering?

Annika Löthagen, lärare, Vågbroskolan – Söderhamns kommun

Efter 20 år som utvecklingspedagog i invandrartäta Botkyrka kom prisbelönta Annika Löthagen till Söderhamn 2014 för att starta förberedelseklasser och driva ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där studiehandledning på modersmål står i centrum. Annika Löthagen fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2004.