Konferens: Forum om nyanlända elever skolledare 31 januari 2019

Ledarskap och skolutveckling på mångfaldens grund

Dagens skola och skolledarens roll har förändrats med åren i takt med att vårt samhälle blivit mera internationellt och mångkulturellt. Fler och fler skolor i Sverige blir mångkulturella arbetsplatser – speciellt med tanke på föräldrarnas och barnens bakgrund och etnicitet. Verksamheten kan dock kännetecknas av vanlig svensk monokulturell verksamhet, där både barnen och föräldrarna definieras som fel och med svårigheter i relationen till den förväntade svenskheten. Bra ledarskap i skolan har stor betydelse för om mångfalden tas till vara och lägger grunden till en interkulturell organisationskultur som utgår från mångfalden bland personal, elever och föräldrar.

• Från monokulturalitet till interkulturalitet i skolutvecklingen

• Hur skapar man en interkulturell organisationskultur som främjar inkludering?

• Vilka kvalitéer och kompetenser utmärker framgångsrika ledare i mångkulturella skolor?

• Senaste forskningen om ledarskap i mångkulturella skolor

Pirjo Lahdenperä, Professor i pedagogik, Mälardalens högskola

Pirjo Lahdenperä är professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning. I sin forskning har hon huvudsakligen ägnat sig åt att teoretiskt och praktiskt utveckla interkulturalitet, främst inom skolledarskap och skolutveckling. Utifrån bred, praxisnära aktionsforskning i olika skolutvecklingsprojekt ger Pirjo tips och idéer om hur skolan kan utvecklas till en god interkulturell lärandemiljö.

Framgångsfaktorer för en mångkulturell skola

Ronnaskolan ligger i ett “särskilt utsatt område”. I det postnummer som skolan ligger i är bara fyra procent inrikes födda – och mer än hälften av personerna som bor i området har ingen inkomst från varken lön eller eget företagande. Majoriteten av eleverna har annat modersmål hemma och många är nyanlända. En satsning på språkinlärning var avgörande när skolan genomförde ett framgångsrikt förändringsarbete som höjt medelmeritvärdet från 175 poäng till 213 poäng och ökat andelen behöriga från 57 till 73%. Ronnaskolan fick högsta betyg i Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning.

• Så förändrade Ronnaskolan sin organisation, förutsättningarna i klassrummet samt innehållet på lektionerna till det bättre för eleverna

• Vilka är de viktiga prioriteringar och beslut som behöver göras utifrån att organisera en mångkulturell skola där måluppfyllelse är i fokus för alla elever?

• Hur kan högre kvalitet på ledning och styrning ge bättre elevresultat för nyanlända och flerspråkiga elever?

• Hur kan skolledningen bidra till att alla elever får likvärdiga förutsättningar?

Henrik Ljungqvist, Rektor Ronnaskolan, Södertälje kommun

Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Umeå universitet har genom riktade insatser stärkt Ronnaskolan i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Rektor Henrik Ljungqvist berättar om ett lyckat utvecklingsarbete som krävt tydlig styrning från ledningen och att alla lärare involverades i processen.

Språklig mångfald som resurs i skolan

I takt med att forskningen har visat positiva effekter av flerspråkighet och av att stödja elevers olika språkfärdigheter har styrdokumenten ändrats. Fortfarande saknar dock många skolor kunskap om undervisningsformer där elevernas språkliga resurser tas tillvara. Vikten av att stimulera elevers lärande genom att bygga på tidigare kunskaper och erfarenheter kan inte nog framhållas.

• Hur kan skolledare främja undervisningspraktiker på skolnivå som inbjuder elevers alla språkliga resurser på sätt som gynnar samtliga elevers lärande och utveckling?

• Så får du lärarlag att använda undervisningsformer som inkluderar elevers språkliga praktiker för att stödja deras deltagande

• Så kan ni utforma en språkpolicy för undervisningen på kommunal och skolnivå som medvetet utvecklar förhållningssätt i skolans miljö som inkluderar elevernas varierade erfarenheter

Åsa Wedin, Professor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna

Åsa Wedin är professor i pedagogiskt arbete. Hon har en bakgrund som lågstadielärare och är idag lärarutbildare samt ämnesansvarig i svenska som andraspråk.

Systematiskt kvalitetsarbete: Ett effektivt verktyg för skolutveckling

• Vilka nyckelfaktorer är viktiga för ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete på de olika nivåerna? En konkretisering av faserna

• Effektivt analysarbete – en nyckel för det systematiska kvalitetsarbetet

• Hur kan effektkedjan fungera som modell för ett ”förebyggande” systematiskt kvalitetsarbete?

• Exempel från kommuner inom Skolverkets olika riktade insatser?

Linda Castell, Skolutvecklare & Utvecklingskonsult för Skolverket

Skolutvecklare Linda Castell arbetar sedan några år som konsultmed Skolverkets riktade insatser och reser runt i Sverige och stöttar huvudmän i frågor som rör nyanlända elever. Hon har arbetat med fokus på utvecklingsarbete för de nyanlända och flerspråkiga eleverna både kommunalt, regionalt och statligt. Linda Castell berättar med utgångspunkt i erfarenheter från Skolverkets insatser om exempel på god skolutveckling samt om framgångsfaktorer för ett lyckat systematiskt kvalitetsarbete kring nyanländas lärande.

Stödmaterial Särskilt stöd till nyanlända elever

Nyanlända elever omfattas av samma regelverk som andra när det gäller särskilt stöd. Men skolan kan behöva utöka sina insatser när eleven ännu inte är etablerad i det svenska skolsystemet eller det svenska språket. Stödmaterialet är framtaget av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 2018.

• Hur kan skolledare organisera förutsättningar för tillgänglig lärmiljö och samverkan mellan olika professioner i skolmiljön?

• Vad skolan kan behöva göra – och tänka på – när en elev är nyanländ och kan vara i behov av särskilt stöd?

• Hur skapar skolan förutsättningar för en god dialog med nyanlända vårdnadshavare när eleven kan vara i behov av särskilt stöd?

Gunilla Almgren Bäck, Rådgivare & Projektledare, SPSM
Denho Özmen, Rådgivare, SPSM
Auli Skoglund Poussu, Rådgivare, SPSM

Specialpedagogiska skolmyndigheten berättar om det nya stödmaterialet som ger information om vad skolan kan behöva göra när en elev är nyanländ och kan vara i behov av särskilt stöd.