Konferens: Kommunikation & mångfald 28 november 2017

Kommunikation som skapar hållbara samhällen

• Vad kännetecknar bra kommunikation och ledarskap i ett pluralistiskt samhälle?

• Hur kan bra kommunikation och ledarskap bidra till att misstro, stigmatisering och oro övergår i en mellanmänsklig tillit?

• Hur utvecklar du strategier som lyfter livsberättelser, interaktioner mellan människor och talar till individen, och inte om den, i alla kommunikationskanaler?

• Kan förtroende – och hoppingivande kommunikation bygga bättre samhällen?

Pascal Tshibanda, Kommundirektör, Vänersborgs kommun

Ett alltmer pluralistiskt samhälle ställer krav på att kommuner och myndigheter finner bättre anpassade förhållningssätt i kommunikationen med nyanlända och med etablerade invånare. Pascal Tshibanda kommer att ta avstamp i sina erfarenheter som kommunikationsansvarig och sin pågående forskning om kommunikation och ledarskap i ett pluralistiskt samhälle för att prata om de komplexa krav som ställs idag på framgångsrika kommunikationsavdelningar.

Kommunikation och interaktion kring politiskt känsliga frågor

• Hur kommunicerar man ut komplicerad information i känsliga ämnen för att få allmänheten att förstå?

• Vilka verktyg finns för att få medborgare att delta i dialogen på nätet utan att kränka varandra?

• Så skapar du ett självsanerande kommentarsfält?

Maja Dahl, Kommunikationsansvarig, Arena Idé

Genom informationskampanjer, proaktivt kommunikationsarbete och aktiv dialog med medborgare går det att skapa kunskap om komplicerade frågor och processer, samt få medborgare att aktivt själva arbeta för ett debattklimat kring frågan. Maja Dahl från tankesmedjan Arena Idé föreläser om sina erfarenheter från arbete med att förklara asylprocessen och ändringar i svensk asyllagstiftning i podcasten Människor & Migration och jobbamed bystanderperspektiv i arbete mot näthat från projektet Nätaktivisterna.

Innovativ kommunikation som ger resultat

• Så lyckades vi strategiskt arbeta för att sätta agendan för en neutral faktabaserad medierapportering i en flyktingsituation som riskerade skapa polarisering, desinformation och social oro

• Hur kommunicerar man i en händelse som alla har en åsikt om? När du som aktör både beskylls för att göra för mycket, och för att göra för lite. Så här gjorde vi

• Hur utarbetar vi strategier och rutiner för att kommunens medarbetare ska bemöta rasism, hat, hot och desinformation för att värna det demokratiska samtalet i sociala medier?

Linda Nordgren, Kommunikatör, sociala medier och kriskommunikation, Malmö Stad

Kriskommunikationsfunktionen nominerades till priset ”Bästa kommunikation offentlig organisation” på Stora Kommunikatörspriset för sina innovativa kommunikationsinsatser som dämpade polarisering och social oro över flyktingsituationen och skapade en viss stolthet i staden. Sedan Malmö stad inledde en satsning för att värna det demokratiska samtalet på sociala medier och bemöta hatbudskap har man lyckats engagera fler malmöbor att gå in och bemöta felaktigheter om staden och hat i större utsträckning än tidigare. 

Biskopsgården & Torslanda: en stadsdel, två världar

• Så utvecklar vi en trygghetsskapande kommunikation i en tid av ständiga skjutningar och attentat?

• Kris eller inte? Risken att normalisera våldet när skjutningar är vardag

• Så mötar du invånarnas rädsla och oro i ett Sverige som förändras?

• Medborgardialog med 400 invånare på en kväll – ett nytt sätt att kommunicera politiska beslut

Lina Lundkvist, Kommunikationsstrateg , SDF Västra Hisingen – Göteborgs Stad

Biskopsgården och Torslanda utgör tillsammans stadsdelen Västra Hisingen i Göteborg. Skillnaderna i livsvillkor i de två områdena är ett tydligt exempel på ojämlikheterna i dagens Sverige. Biskopsgården har de senaste åren präglats av skjutningar i bostadsområden samt på gator och torg. I välmående Torslanda skapade ett politiskt beslut om nytt boende för nyanlända flyktingar oro bland invånarna. Genom protester, hot och spridning av falsk information försökte vissa grupper få politikerna att dra tillbaka beslutet. En stadsdel, två ytterligheter men samma bristande förtroende för samhällets institutioner. Lina Lundkvist, kommunikationsstrateg i stadsdelen Västra Hisingen, berättar om utmaningarna att skapa trygghet med kommunikation i en splittrad stadsdel, präglad av social oro av vitt skilda slag.

Att inte ha tillgång till information ökar utanförskapet

Många personer som har ett annat modersmål än svenska kan inte ta del av viktig samhällsinformation vilket ökar klyftorna och motverkar integration. Det handlar både om att informationen inte når fram till dem samt om att informationen inte finns i en form som är möjlig att läsa och att förstå. Det är därför viktigt att kommuner och myndigheter har ett bredare mångfaldsperspektiv i sina informationsinsatser och ibland söker mer okonventionella vägar och samarbeten för att informera.

• Vad menar vi med tillgänglig information – är det detsamma som information översatt till ett annat språk?

• Så når du ut med information till de som är nya i Sverige

• Var hittar vi du viktiga förmedlarna?

Ulla Bohman, Koordinator, Myndigheten för tillgängliga medier