Konferens: Språkintrodagen 24 oktober 2018

Läsupplevelser som sätter spår – i språket och själen

• Så kan lättläst litteratur fungera som ingång för språkutveckling och skrivande, där eleverna kan hitta sin egen röst och identitet på svenska

• Så kan transspråkande ge eleverna en djupare förståelse av ämnesinnehåll och litteratur, samt bana väg för medkännande och reflektion

• Konkreta exempel på hur du medvetet och strukturerat kan dra nytta av att låta eleverna använda alla sina språk som resurs i språk- och litteraturundervisningen

Annelie Drewsen, Författare, utbildare & f.d lärare Språkintroduktion

Annelie Drewsen är i grunden lärare i svenska som andraspråk och har arbetat på språkintroduktionsprogrammet på Tensta gymnasium. Hösten 2013 fick hon ta emot Europeiska kvalitetsutmärkelse för språkundervisning. Hon har suttit i styrelsen för Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Numera är hon verksam som frilansjournalist och författare på heltid och möter regelbundet nyanlända barn och ungdomar på författarbesök runtom i Sverige. Annelie visar hur lättläst litteratur och transspråkande kan användas för att dra nytta av elevernas förkunskaper och skapa läsupplevelser som sätter fart på tankarna och språkutvecklingen.

Prisbelönt språkutvecklande arbete med digitala verktyg

• Hur kan IKT-verktyg bli en del av elevers literacyutveckling och skapa ett ökat engagemang för lärande? Möjligheter och utmaningar

• Hur kan lärarlag över ämnesgränser kollegialt samverka kring digitala verktyg för att underlätta ämnesövergripande undervisning?

• Konkreta exempel på hur undervisningen kan individanpassas med hjälp av olika digitala verktyg.

Jenny Edvardsson, Förstelärare, Kristianstad kommun

Digitaliseringens betydelse för lärande och elevernas digitala kompetens i olika ämnen är en nyckelfråga för skolan. Jenny Edvardsson, lärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, som tilldelades Svenska Akademiens prestigefulla svensklärarpris 2017 har uppmärksammats för sitt förnyelsearbete med att implementera ny teknik i undervisningen. Jenny inspirerar till nya arbetssätt i undervisningen med utgångspunkt i styrdokumenten, arbetslaget och elevernas erfarenheter.

Grundläggande litteracitet för illitterata och kortutbildade

• Hur arbetar man systematiskt med att underlätta nybörjarläsningen med stöttning och utveckling av läs- och skrivstrategier?

• Så skapar du en kreativ skriftspråksmiljö och använder multimodala material som stimulerar läs- och skrivutvecklingen hos kortutbildade och illitterata nyanlända unga

• Hur kan man använda elevernas resurser och kommunikativa behov i den grundläggande litteracitetsundervisningen?

• Så utvecklar ni som lärarlag didaktiska verktyg för att främja elevers grundläggande litteracitetsutveckling genom en verklighetsnära och resurs-och erfarenhetsbaserad undervisning

Irene Emanuelsson, Förstelärare , Göteborgs Stad

För att kunna ge elever med ingen eller kort skolbakgrund rätt stöd krävs en ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper om vad det innebär att utveckla grundläggande litteracitet i tonåren samt kring modersmålets viktiga roll för lärandet. Irene Emanuelsson, lärare och specialpedagog med lång erfarenhet av alfabetisering på gymnasienivå, visar hur ni med rätt insatser kan utveckla villkoren för läs- och skrivutveckling på såväl modersmålet som på andraspråket svenska.

Förbättra hela kommunens och skolans styrkedja

• Så har vi utvecklat en övergripande programplan för språkintroduktion som säkrar likvärdighet mellan skolorna samt motverkar segregationen som finns på stadsdels- och skolnivå

• Hur förankrar ni ett helhetstänk genom hela styrkedjan där samtliga lärare, mentorer samt skolledare arbetar efter samma plan och riktlinjer?

• Så ser ni till att informationen från de inledande bedömningarna sprids och används i planeringen av undervisningen utifrån elevens behov och skolans förutsättningar vid nivå- och skolbyten

• Så kan ni i organisationen upprätta rutiner för att få levande individuella studieplaner som möjliggör för en kontinuerlig uppföljning av elevens kunskapsutveckling.

• Identifierade utvecklingsområden och insatser som höjer kvaliteten på utbildningen

Michael Frisberg, Utvecklingsledare för nyanländas ungas lärande, Språkintroduktion, Linköpings kommun

En tydlig plan för språkintroduktion gör det möjligt att utvärdera utbildningen och en levande individuell studieplan möjliggör för uppföljning av elevens kunskapsutveckling. I Linköpings kommun har man utvecklat en unik paraplyorganisation där alla skolor med språkintroduktion har att förhålla sig till en gemensam programplan. Paraplyorganisationen ska hålla ihop verksamheten, driva på kvalitets- och utvecklingsarbetet, se till att det finns en likvärdighet mellan skolorna och motverka den segregation som präglar staden. Utvecklingsledare, Michael Frisberg, berättar om ett framgångsrikt kommunalt utvecklingsarbete.

Förbättra elevresultat, skolans sociala miljö och den långsiktiga integrationen

• Skapa en naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram: Presentation av projektet ”Ung i Stockholm”

• Vägar till inkluderande lärmiljöer som stärker elevernas empowerment och möjlighet till ökat lärande

• Förebyggande insatser som främjar den psykiska hälsan bland eleverna och ger lärare stöttning i arbetet med oroliga elever

Cecilia Rosengren, Samordnare för nyanländas lärande Språkintroduktion, Utbildningsförvaltningen Stockholms stad

Många faktorer påverkar hur nyanlända elevers möte med det nya landet och skolan blir. För att alla elever ska nå sin fulla potential krävs en skolintroduktion med ett holistiskt perspektiv som ser till helheten kring de nyanlända eleverna. Språkliga, kunskapsmässiga, kognitiva egenskaper, psykosociala, hälsomässiga och sociokulturella aspekter, påverkar alla varandra och utgör elevens helhet. Cecilia Rosengren, samordnare för nyanländas lärande på språkintroduktion, berättar om utvecklingsinsatser som banar väg för en bättre skolgång för nyanlända elever.