Konferens: Forum mot extremism 14 november 2017

Det nationella arbetet för att omsätta kunskap till praktik

• Aktuell lägesbild av den våldsbejakande extremismen nationellt och lokalt

• Så arbetar vi på nationell nivå för att skapa rätt strukturer i arbetet mot den våldsbejakande extremismen

• Samverkan med civilsamhället i det förebyggande arbetet samt för att ge rätt stöd till avhoppare och återvändare från terrorresor

• Viktiga aktörer som förebygger våldsbejakande extremism i praktiken: omsätt handlingsplaner i praktik

Adel Elsayed Sparr, Kommittésekreterare – Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, Regeringskansliet

Våldsbejakande extremism är en social risk som kan ha många olika konsekvenser: otillåten påverkan, mordbrand, hot och hat, misshandel, trakasserier, eller – det värsta tänkbara – terrordåd. Priset för att inte lyckas förebygga våldsbejakande extremism är högt. Samtidigt ökar trycket på kommunerna att agera, för det är i kommunerna som individer bor, lever, och verkar. Adel Elsayed Sparr berättar om det nationella arbetet för att omsätta kunskap och strategier till konkreta arbetssätt och metoder.

 

 

The human face of radicalisation

• How does emotional well-being and psychological factors influence young Muslims to violent extremism and radicalisation?

• How does family background and parenting styles play a role in making young people vulnerable to the messages of extremism and jihadism?

• Provide support for and tailor interventions to the needs of individuals and families in a culturally sensitive and competen manner

STREET: Case Study in Government-Community Partnership and
Direct Intervention to Counter Violent Extremism

• How do we provide positive antidote to individuals ‘at risk’ by proactively addressing vulnerabilities?

• Important factors in setting up de-radicalisation programmes and pathways out of violent extremism for extremist offenders and those of concern

• STREET’s best and most effective practices and methods Alyas Karmani, Imam, Co-Director of STREET UK, London Metropolitan University

Alyas Karmani is an imam, psychologist and Phd who works with young people considered at risk of extremism. Based on case work and real life examples, he will discuss the importance of understanding and adressing the human factors involved in making young people vulnerable to radicalisation. Alyas will also talk about the award winning prevention campaign STREET (Strategy to reach, educate and empower teenagers) which has been been cited by the Department of Communities and Local Government (DCLG) as a model case study and exemplar of best practice. It was regarded as the flagship preventing violent extremism project.

 

 

Viktiga redskap i arbetet mot religiös extremism

• Vad särskiljer en extremistisk tolkning av de religiösa källtexterna från en traditionell tolkning?

• Hur ska man förstå vanligt förekommande islamiska begrepp i våldsbejakande nätverk så som jihad, dess olika typer, mål och begränsningar?

• Vanliga missuppfattningar om muslimers religiösa föreställningar som blir ett hinder i arbetet mot våldsbejakande extremism

• Så kan ni öka kompetensen i organisationen för att särskilja mellan legitimt och extremt religionsutövande

Salahuddin Barakat, Imam, Islamakademin

Salahuddin Barakat har studerat islamisk rättslära och teologi på flera olika lärosäten i den muslimska världen. Han är grundare och ordförande i Sveriges främsta muslimska läroverk, Islamakademin. Han är även aktiv i en rad olika interreligiösa projekt med Malmö Stad likt Coexist och Open Skåne. Salahuddin är en av Sveriges mest framstående imamer och sitter med i flera religiösa råd.

 

Analys av kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism

• Hur förstås och beskrivs våldsbejakande extremism och radikalisering?

• Vad innehåller planerna för slags information?

• Vad är det för åtgärder som planeras?

• Vem är det som agerar för vems skull?

Robin Andersson Malmros, Projektledare Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet

Sedan 2015 har kommuner börjat utarbeta handlingsplaner för att motverka våldsbejakande extremism. I samband med att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism i april 2016 inskärpte vikten av dessa planer och riktade kritik mot kommuner som saknade har framtagandet av planer ökat kraftigt. Fram till sommaren 2017 har närmare hälften av landets kommuner utarbetat planer. Christer Mattsson har inom ramen för sin doktorsavhandling analyserat dessa planer och kommer presentera resultat av sin och sina kollegors forskning.

 

 

Den radikala extremhögern på frammarsch

• Så mobiliserar idag den rasideologiska rörelsen: huvudsakliga strategier, propagandaplattformar och aktiviteter på kommunnivå

• Så samspelar retoriken och hatbudskapet i högerextrema digitala miljöer med det politiska våldet mot ex. flyktingboenden och andra måltavlor

• Hur samverkar ni på kommunnivå för att öka beredskapen mot våldsbejakande högerextrema organisationer?

Jonathan Leman, Researcher, Stiftelsen Expo

Expos bevakning av extremhögerns aktivism visar att 2016 blev nazisternas rekordår. En tydlig ökning av aktiviteter och en radikalisering med klara våldsbejakande tendenser går att se i den rasideologiska rörelsen. Det finns fortfarande en brist på kunskap och insikt om främlingsfientliga handlingar som en social risk och hur man bäst arbetar med frågor om högerextremism på lokal nivå. Jonathan Leman, researcher på Expo, berättar om trender i den rasideologiska rörelsen och arbetet för att motverka rörelsen.