Konferens: Forum om återvändande 27 april 2017

Återvändandeprocessen – fokus ensamkommande

• Hur organiseras återvändandearbetet för ensamkommande?

• Hur förbereds det ordnade mottagandet i Afghanistan?

Åsa Johansson, Verksamhetsexpert, Migrationsverket
Niklas Andersson Rosén, Operativ expert, Migrationsverket

Återvändandearbetet börjar när barn och ungdomar har fått ett avslag på sin ansökan om asyl som inte går att överklaga. När avslaget har vunnit laga kraft måste personen återvända. Under det här anförandet får du höra hur Migrationsverket arbetar för att återvändandet och mottagandet ska vara värdigt och tryggt för ensamkommande barn och ungdomar.

Afghanistan – aktuell lägesbild

Svenska Afghanistankommittén (SAK) har arbetat i Afghanistan i snart 40 år. Trots krig och konflikt har SAK drivit skolor och kliniker. I dagsläget har SAK över 5000 anställda i Afghanistan.

• Vad är det för land som afghaner blir sända till?

• Hur ser säkerhetssituationen ut i Afghanistan och vilka försörjningsmöjligheter finns det idag?

• Vad finns det för mottagarinstitutioner på plats i Afghanistan och hur väl ordnat är mottagandet?

Klas Bjurström, Strategisk ledning, Svenska Afghanistankommittén

Under det här anförandet kommer SAK att ge en aktuell lägesbild om situationen i Afghanistan. Vad är det för land som ungdomarna återsänds till och finns det hjälp att få på plats? Här får du som vill lära dig mer om den senaste situationen i Afghanisen få en bra kunskapsblick för hur det kommer att se ut när de återvänder till Afghanistan.

Avslagskris – vad händer när man får avslag på asylansökan?

Alla ensamkommande ungdomar kommer till Sverige/ Europa med en önskan om ett bättre liv. De har mer eller mindre medvetna tankar kring framtiden. Inte minst bär de en familjs drömmar om ett nytt liv i trygghet med möjlighet till studier och arbete. När ett avslag på asylansökan kommer ställs allt på ända. Konsekvenserna av ett Nej kan få olika uttryck som alla runt ungdomen känner av. Med ett medvetet förhållningssätt går det att hjälpa, ge stöd och vägleda. Det innebär även att risken för självdestruktivt beteende minskar.

• Vad händer när ett negativt besked kommer?

• Hur kan vi runt ungdomarna ta emot reaktionerna och ge bästa möjliga stöd?

• Samtalsstrategier som förmedlar hopp och motivation

Bitte Nordström Kinnaman, Leg. psykoterapeut, Rädda Barnen

Självskadebeteende – hur kan man förstå och hjälpa?

Att göra sig själv illa kan vara ett sätt för att hantera stark ångest och nedstämdhet. Detta är vanligt bland många unga med traumatiska erfarenheter, där känslorna känns övermäktiga och man saknar mer funktionella strategier för att hantera det som är jobbigt.

• Hur skall man agera när man möter ensamkommande ungdomar med ett självskadligt beteende?

• Vart vänder man sig för att få hjälp och stöd i sitt bemötande?

• Viktiga signaler och beteenden att vara vaksam på

Maria Malmberg, Psykolog, BUP Örebro län

Ensamkommande flyktingbarn lever under stor press, med stor osäkerhet. Ofta tusentals mil från sina föräldrar. Självskadebeteende kan vara ett sätt för dessa ungdomar att försöka hantera svåra minnen eller dämpa ångest, t.ex. inför att få nekad asyl eller att bli hemskickade. Maria Malmberg kommer att berätta vad som är viktigt att tänka på och hur du agerar i ditt bemötande med ungdomar som är självdestruktiva och har självskadebeteende.

Så arbetar vi med återvändandeprocessen för ensamkommande – Strömsunds kommun

• Information till ensamkommande kring återvändandeprocessen

• Struktur och samverkan mellan de kommunala aktörerna

• Samtal och dialog med barnen under hela asylprocessen

Elisabeth Lindholm, Utvecklingsledare, Strömsunds kommun

Strömsunds kommun har många års erfarenhet av att arbeta med ensamkommande som fått nekad asyl. De har ett tydligt och strukturerat arbetssätt. Fokus på insatser som förbereder ett återvändande, motiveringsarbete och stöd för ensamkommande att bygga alternativa målbilder. Modellen fungerar som en gemensam grund för de aktörer som arbetar runt barnen och ungdomarna.