Konferens: Forum om återvändande 22 maj 2018

Asylprocessen och prövning inom nya lagändringarna

Den 1 juni 2017 infördes en ny ändring i gymnasielagen som kan ge vissa personer uppehållstillstånd i Sverige om de studerar på gymnasiet för att kunna slutföra sina studier. Dessutom så har regeringen lagt fram ett nytt förslag inom gymnasiereglerna för ensamkommande barn som har hunnit bli myndiga under asylprocessen där de ges ny möjlighet till uppehållstillstånd. Eftersom lagstiftningen är komplicerad och prövningen görs i flera steg uppstår också osäkerhet kring hur många individer som berörs av den.

• Kommande och nya lagändringar som påverkar asylprocessen samt utvisningsbeslut

• Asylprocessen och avvisning för åldersuppskrivna

Anna Lindblad, Rättslig expert, Migrationsverket

Anna Lindblad på migrationsrättsenheten har varit delaktig i tillämpningen samt utformningen utav lagändringarna i gymnasielagen. Under detta anförande kommer Anna att redogöra hur kommande och nya lagändringar påverkar asylprocessen samt avvisningar och utvisningsbeslut.

Återvändandet till Afghanistan

• Hur förbereds mottagandet i Afghanistan för barn och unga vuxna som återvänder samt tvångsutvisade?

• Vilka stödinsatser och hjälp kan återvändare få och hur kan man underlätta återetableringen?

Kjell-Terje Torvik, Verksamhetsexpert & f.d återvändandesambandsman i Kabul, Migrationsverket

Kjell-Terje Torvik har arbetat över 15 år med ensamkommande flyktingbarn och återvändandefrågor på Migrationsverket. Under 2017 var han Migrationsverkets återvändandesambandsman i Kabul i Afghanistan för Migrationsverkets internationella avdelning för att underlätta återvändandet för personer med utvisningsbeslut. Kjell-Terjes arbete gick ut på att förmå myndigheter och organisationer i Afghanistan att samverka så bra som möjligt när de hjälpte personer som återvände. Det ingick även i hans roll att finnas på flygplatsen när utvisade från Sverige anlände. Under detta anförande kommer Kjell-Terje att berätta om Migrationsverket arbete med personer som återvänder till Afghanistan samt hans unika erfarenheter som återvändandesambandsman i Kabul.

Svåra samtal med ensamkommande som lever under ständig oro och osäker situation

Många ensamkommande mår väldigt dåligt av den ovisshet och oro de lever i. Somliga lever i ovisshet kring asylprocessen, uppehållstillstånd och utvisningsbeslut. Den största rädslan för många är återvändandeprocessen och fruktan för att utvisas till ett annat land, ett land som de kanske aldrig varit i. Man kan med ett professionellt förhållningssätt bidra till en känsla av kraft och hopp samt tilltro till den egna förmågan trots att framtiden är oviss för vissa ensamkommande barn och unga. • Hur kan du möta ensamkommande på ett sätt som präglas av tillit och förtroende trots ungdomarnas svåra situation?

• Hur kan du med samtal som arbetsverktyg skapa känslor av kraft och hoppfullhet och ge ungdomar tilltro till sig själva och sitt fortsatta liv trots oklara omständigheter?

• Hur kan du bemöta ungdomarna i kris på ett professionellt sätt utan att egna behov och känslor tar över, eller utan att överväldigas av ungdomars uppgivna känslor?

Helena Pokka, Leg. psykolog & lärare i interkulturell psykologi och pedagogik, Högskolan i Borås

Helena Pokka kommer att presentera samtalsmodeller och utgå från ett professionellt förhållningssätt som kan tillämpas av personalen i svåra samtal med ensamkommande barn och unga i kris.

Sekundär traumatisering – vad alla som arbetar med traumatiserade människor borde veta om sekundär trauma

Vissa yrken utsätts dagligen för en överdos av människors trauman och lidande. Socialsekreterare, kuratorer, skol- och boendepersonal m.fl. behöver ofta hjälpa människor som genomgår eller har genomgått trauma. Forskning visar att det inte går obemärkt förbi att vara utsatt för andra människors lidande. Vissa specifika efterföljder av denna utsatthet ryms i begreppet, sekundär trauma. Detta begrepp är relativt okänt i Sverige och resultatet av denna omedvetenheten är ofta ett slöseri med en organisations tid och resurser på grund av extra kostnader för personalomsorg

• Hur känner du igen sekundär trauma i dig själv och dina kollegor? Vilka indikationer bör man känna till?

• Hur vet du om du själv är påverkad? Få kunskap om de två viktigaste metoderna för att upptäcka om du själv är påverkad

• Hur kan du hantera sekundär trauma utifrån forskningsbaserade verktyg som passar dig och din arbetsgrupp?

Kerstin Palmer, Leg psykoterapeut, Palmer Psykoterapi och Utbildning

Kerstin Palmer tidigare erfarenheter innefattar bl.a. arbete för FN i krigszoner som Sydsudan och Sudan. Där arbetade hon som psykoterapeut för FN-personal, samt utbildade läkare i trauma/Sekundär Trauma, och konsulterade med management-gruppen och överbefälhavaren angående välbefinnandet för personalen.