Konferens: Forum om nyanlända elever skolledare 1 februari 2018
En god implementering gör bedömningsstödet till en tillgång för elever, lärare och skolan
Halmstads kommun har deltagit i utprovning och framtagande av materialet Bygga svenska samt i dess genomförande och implementering. Brunnsåkerskolan har haft i uppdrag att systematiskt följa elevernas kunskap- och språkutveckling med syfte att använda materialet i skarpt läge och kunna utvärdera ett genomförande.
• Så kan bedömningsstödet bilda ett underlag för utvecklingsarbetet och skolans ledningsstruktur ge goda förutsättningar för lärarlagets implementering och undervisning utifrån materialet
• Hur kan man konkret organisera sig kring materialet och gör det till en del av den löpande undervisningen, prioritera rätt mål och ge en tydlig riktning mot det kollegiala lärandet?
• Så kan materialet fungera som en länk mellan lärare när elever går mellan förberedelseklass och ordinarieklass eller mellan skolformer så att eleven inte tvingas börja om från början.
• Hur kan du använda bedömningsstödet som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare?
Erica Eklöf, Verksamhetsutvecklare, Halmstads kommun
Verksamhetsutvecklare Erica Eklöf som har lett arbetet berättar om betydelsen av materialet för skolans insatser för nyanlända elevers lärande. Hon delar med sig av sina erfarenheter av utvecklingsarbetet och vikten av att rektorer, undervisande lärare och övrig elevhälsa är delaktiga i arbetet.
Från teori till praktik: Förbättra hela kommunens och skolans styrkedja kring nyanlända elever
• Hur kan vi praktiskt tillvarata nyanlända elevers ämneskunskaper genom att frångå generella organisatoriska modeller till förmån för mer individanpassade lösningar?
• Så ser ni till att resultaten och informationen från de inledande bedömningarna sprids och används i planeringen av undervisningen utifrån elevens behov och skolans förutsättningar.
• Så kan ni samverka med mottagningsenheter och mellan skolor med fokus på att förbättra nyanlända barns skolgång i kommunen.
• Exempel på insatser som höjer kvalitén på hela kommunens och skolans styrkedja kring nyanlända elever.
Kajsa Andersson Lundblad, Chef för forskning & utveckling, Norrköpings kommun
Åza Jarlsdotter, Samordnare för nyanlända elever, Norrköpings kommun
Ett viktigt steg i det fortsatta utvecklings- och kvalitetsstärkande arbetet är att öka tydligheten i ansvarsfördelningen och samverkan mellan centrala enheter, skolledningen och lärarlagen. En oklar ansvarsfördelning innebär ofta att undervisningen för nyanlända elever löses genom generella istället för individuella lösningar och att elever går miste om undervisning i ämnen där de kan nå kunskapskraven. Kajsa Andersson Lundblad kommer tillsammans med Åza Jarlsdotter att berätta om hur struktur, kunskap och insikt om mottagande och organisation av utbildning för nyanlända elever i hela kommunens och skolans styrkedja är en viktig framgångsfaktor.
Studiehandledning som en pedagogisk resurs
Skolinspektionen har länge påpekat brister i hanteringen av elevers studiehandledning på modersmål. Effektiv studiehandledning är en förutsättning för kunskapsutveckling och ett av de viktigaste kvalitetsstärkande verktyg vid undervisning av nyanlända elever.
• Hur kan huvudmän följa upp, utvärdera och stärka kvaliteten på studiehandling så att den blir en pedagogisk resurs med en tydlig koppling till undervisningen och inte får fokus på översättning?
• Skolledarnas roll i ett utvecklingsarbete för inkluderande lärmiljöer där flerspråkighet ses som en tillgång i lärandeprocessen
• Hur anpassar du upplägg på studiehandledningen så att den bygger på kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter?
• Så organiserar du arbetet mellan studiehandledare och klass-/ ämneslärare för att få en samsyn och långsiktigt utveckla studiehandledningen på modersmålet som pedagogisk resurs?
Madeleine Médoc, Undervisningsråd, Skolverket
Madeleine Médoc har för Skolverkets räkning bedrivit systematiska insatser för att stärka kvaliteten på studiehandledning. Hon har även medförfattat Skolverkets stödmaterial om studiehandledning som belyser arbetet för att organisera studiehandledningsinsatser.
Ett förändrat arbetssätt till det bättre för eleverna
Nästan alla elever på Seminarieskolan har annat modersmål hemma och var tredje elev är nyanländ. Många av eleverna hade ett
lågt meritvärde. Språkinlärning i alla ämnen var centralt när skolan införde blockundervisning för tre år sedan. Hela organisationen förändrades och förutsättningarna i klassrummet samt innehållet på lektioner gjordes om. Tack vare tydlig styrning från ledningen och att alla lärare involverades i processen lyckades utvecklingsarbetet.
• Så lyckades vi med mod och tålamod förändra skolans arbetssätt till det bättre för eleverna.
• Hur kan ni organisera ett gränsöverskridande lärande i undervisningen, som inkluderar en språkinlärning i alla ämnen till fördel för undervisningen för alla elever och i synnerhet nyanlända?
• Så lyckades blockundervisning öka nyanländas måluppfyllelse med 33 % första läsåret, minska elevernas vistelse i introduktionsklasser och göra övergången till helklasser lättare.
• Så utvecklar du hela lärmiljön kring eleverna för att skapa den relation och bygga upp den tillit och trygghet som eleven behöver med både mentor och klass för att kunna ta till sig utbildningen.
Fredrik Vigre, Rektor, Landskrona stad
Skolan mitt i byn – ett framgångskoncept
• Så kan okonventionella samarbeten med externa aktörer, t.ex. lokala näringslivet, inspirera nyanlända elever till framtidsoptimism
• Hur skapar ni en skola som omfattar mer än bara undervisning och mer än mötet mellan lärare och elev för att förbättra elevresultat, skolans sociala klimat och den långsiktiga integrationen?
• Hur förbättrar ni samverkan mellan skola och flerspråkiga föräldrar genom att ifrågasätta den sociala kod och språket i skolmiljön?
Samuel Engelhardt, Utvecklingslektor, Göteborgs stad
Årets eldsjäl 2014, Förtjänsttecket 2015, Raoul Wallenberg-priset
I Angered är en majoritet av eleverna flerspråkiga och många är nyanlända. För prisbelönta skolutvecklare Samuel Engelhardt ligger mångkulturella skolans framgång i tanken att skolan är en möteplats för mer än mötet mellan pedagog och elev. Samuel Engelhardt berättar om hur konceptet ”Skolan mitt i byn” vänder resultaten i flerspråkiga skolor genom okonventionella metoder.