Konferens: Mångkulturell förskola 28 mars 2019

Från en monokulturell till en interkulturell förskola

Förskolepersonal möter dagligen barn och föräldrar med skiftande kulturell bakgrund vilket ställer krav på interkulturell pedagogisk kompetens. Verksamheten kan dock kännetecknas av vanlig svensk monokulturell verksamhet, med risk att både barnen och föräldrarna definieras med fel och brister. Bra ledarskap i förskolan har stor betydelse för om mångfalden tas till vara och lägger grunden till en interkulturell organisationskultur.

• Hur leder du utvecklingen från en monokulturell till en interkulturell förskola?

• Hur utvecklar du förskoleverksamheten utifrån mångfalden hos barn och föräldrar?

• Hur skapar man en god föräldrasamverkan med föräldrar med annan kulturell bakgrund? Utmaningar och hinder

• Vilka kvalitéer och kompetenser behöver personal som arbetar i den mångkulturella förskolor?

Pirjo Lahdenperä, Professor i pedagogik, Mälardalens högskola

Pirjo Lahdenperä är professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning. Utifrån bred, praxisnära aktionsforskning i olika utvecklingsprojekt inom förskolan ger Pirjo konkreta tips och förslag på hur förskolan kan utvecklas till en interkulturell lärandemiljö.

Traumamedvetenhet i arbetet med nyanlända barn

Det finns en oerhört stor potential för förskolans pedagoger att ge barn i kris gott stöd samt bidra till utsatt barns möjligheter till
återhämtning och läkning. För att lyckas i mötet med nyanlända och flerspråkiga barn som utsatts för trauma behöver personal både praktisk och teoretisk kunskap samt en vägledande struktur i arbetet.

• Hur reagerar barn på svår stress och trauma?

• Vad är viktigt att tänka på i bemötandet av barn som har varit med om svåra påfrestningar eller trauma?

• Hur skapar ni en trygg miljö och goda relationer i förskolans kontext för att främja återhämtning och läkning hos traumatiserade barn med en annan kulturell bakgrund?

• Hur välkomnar och bemöter du nyanlända föräldrar som mår dåligt och själva upplevt trauman?

Anna Hellberg, Leg. psykolog , Rädda Barnen

Anna Hellberg är leg. psykolog och blivande specialist i pedagogisk psykologi med inriktning mot förskolan. Anna har skrivit flera böcker om trauma för förskolepersonal och arbetar för Rädda Barnen som utbildare i Traumamedveten omsorg. Anna presenterar konkreta strategier och arbetssätt för pedagoger med syfte att kunna möta traumarelaterade behov hos små barn.

Utveckla arbetet med flerspråkighet i förskolan

Förskolans modersmålsbarometer visar att förskolor i låg utsträckning lever upp till skollagens krav om modersmål i förskolan och att det är stora skillnader på hur aktivt kommunerna arbetar med frågan.

• Hur kan vi öka pedagogernas medvetenhet om sin egen roll och sitt förhållningssätt i bemötandet av barnens användning av sina språk?

• Vilka förutsättningar och strategier behövs på förskolan för att synliggöra alla modersmål och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling?

• Konkreta exempel på aktivt arbete med flerspråkighet samt framgångsrika pedagogiska insatser. Alla barn, alla språk, alla dagar!

Lena Borghesi, Verksamhetsutvecklare, Mölndals stad
Mahroo Khousravi, Förskollärare & Språkutvecklare, Mölndals stad

Språkcentrum Mölndal är drivande i arbetet med flerspråkighet som placerat kommunen i topp på Modersmålsbarometern. Ett långsiktigt och strategiskt språkutvecklande arbete med flerspråkighet i Mölndals förskolor har skapat en stor medvetenhet ute i arbetslagen om modersmålets betydelse både för identitetsskapande och andraspråksinlärning. För detta har även Mölndals Stads modersmålsenhet tilldelats ”The European Label”.

En organisation som är rustad för att möta nyanlända barn och familjer

Många barn i Sverige växer upp i flerspråkiga familjer. Förskolan kan påverka vilka språkliga kompetenser de kommer att uppnå i sina olika språk och stimulera deras kunskapsutveckling. När man arbetar med flerspråkiga barn krävs andra kunskaper än när man arbetar i en barngrupp där alla har svenska som modersmål.

• Så kan ledning och organisation stötta det interkulturella och språkutvecklande arbetet i förskolan

• Ett pedagogiskt ledarskap i det interkulturella arbetet som systematiserar, följer upp och ger pedagogerna bästa möjliga
förutsättningar

• Goda exempel på interkulturella arbetssätt i den dagliga verksamheten som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling

Karin Wall, Språkutvecklare förskolan, Stockholms stad
Marianne Wågström, Förskolestrateg, Stockholms stad

Karin Wallin och Marianne Wågström ger förskolor i Stockholms stad strategiskt utvecklingsstöd och erbjuder kompetensutveckling i arbetet med flerspråkiga elever. Karin Wallin är även författare till den populära boken Flerspråkighet i förskolan. Karin och Marianne presenterar inspirerande exempel på interkulturellt arbete i förskolor som har lyckats främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Processer och strukturer som främjar ett interkulturellt pedagogiskt arbete

Ett stort antal nyanlända barn har de senaste åren börjat på landets förskolor. Det är viktigt att huvudmän i hela förskolans styrkedja skapar förståelse för uppdraget kring nyanlända samt flerspråkiga barn. Allt detta ställer höga krav på huvudmannens och förskolors systematiska kvalitetsarbete samt integrationsarbetet.

• Hur kan huvudmän leda det systematiska kvalitetsstärkande arbetet kring flerspråkiga och nyanlända barn?

• Så utvecklar ni en framgångsrik organisationen med fokus på rätt processer som ger förskolechefer förutsättningar att förverkliga det pedagogiska kärnuppdraget

• Organisationens betydelse för styrning och ledning gällande förutsättningar att utveckla en kvalitativ förskola för alla barn – flerspråkighet, mångkulturalitet och integration

Susanne Svedberg, Enhetschef kvalitet & integration, Nyköpings kommun

Susanne Svedberg är leg. förskollärare som arbetat i många år som förskolechef och även senare som utbildningschef för förskolan. Numera är hon enhetschef för kvalitet och integration med ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet samt integrationsarbetet. Susanne har flerårig erfarenhet av vad som krävs i ett systematiskt kvalitetsarbete som är förankrat i vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och i enlighet med skollag och läroplan.