Konferens: Utanförskap & Gängkriminalitet 29 november 2022

Senaste kunskapsläget om sociala miljöfaktorer, orsaker till kriminellt beteende samt förebyggande arbete

Att tidigt identifiera barn och unga i riskzon som kan utveckla ett kriminellt beteende kan vara avgörande för barn, familjer och samhällets utveckling. I samarbete med universitetet i Cambridge leder Marie Torstensson Levander forskningsprojektet MINDS som följer drygt 500 individer från tidigt tonår till vuxen ålder. Projektet skall utröna vilka barn och ungdomar, med vilka egenskaper och i vilka miljöer, som löper störst risk att bli kriminella.

• Vad säger den senaste forskningen kring sociala miljöer och dess effekt för barns och ungdomars utveckling
• Vilka tidiga insatser bör prioriteras i det förebyggande arbetet
• Hur kan vi stärka de miljöer som har störst betydelse för barn och unga vad gäller moral, självkontroll och normer?
• Vilka tidiga slutsatser kan vi dra från forskningsprojektet

Marie Torstensson Levander, Professor kriminologi, Malmö universitet

Behandlingsinsatser för personer som vill lämna ett kriminellt liv

• Vad driver en kriminell person att fortsätta med sin brottslighet
• Hur kan man utmana attityder och värderingar som främjar en kriminell identitet
• Kritiska faktorer och komponenter i ett behandlingsprogram – vad säger forskningen
• Vilka tekniker kan man använda för att motivera, vägleda samt stödja klienter att ta sig igenom en förändringsprocess och vilja lämna ett kriminellt liv

Martin Lardén, Leg. psykolog & behandlingschef, Kriminalvården

Förebyggande och främjande ungdomsarbete som skapar positiv förändring i utsatta områden

Sedan 2020 bedriver Jönköpings kommun Ung fritid, en ny enhet som heter RSG (rörlig samverkansgrupp). Med fokus på barn och unga så är RSG:s mål att vara länken mellan kultur- och fritid och socialtjänst samt att utveckla det förebyggande och utåtriktade arbetet för att förhindra en negativ utveckling och livsstil hos unga. RSG ingår även i det nationella nätverket för TSI (tidig samordnad insats). Med hjälp av en följeforskare arbetar de med löpande utvärdering av arbetet samt utforska behoven hos ungdomar.

• Hur kan vi stärka samverkan med polis, fritids samt socialtjänsten och arbeta förebyggande med unga i ökad riskzon för kriminalitet?
• Så skapar vi relationer, bygger nätverk samt verkar utåtriktat i områden där unga befinner sig med fokus på meningsfulla aktiviteter och positiva sammanhang
• Vad säger ungdomarna om uppväxtvillkor, förutsättningar och om framtidsutsikter?

Sanna Hancic Londos, Enhetschef, Jönköpings kommun
Elin Ekström, Doktorand, Linnéuniversitetet

A successful framework for preventing and combating family-based crime

Family-based crime is a diverse and complex phenomenon. The federal state North Rhine Westphalia of Germany has set itself the task of reducing and preventing the effects of family-based crime on the population by means of preventive measures. The “Kurve Kriegen” initiative which combats family-based crime offer participants a way out of crime and to bring about an autonomous rejection of a criminal way of life. Kurve Kriegen has successfully been in place for many years and has been scientifically evaluated on several occasions with good results. In collaboration with social workers, law enforcement, schools and other key stakeholders, family-based crime can be prevented.

• Developing a systematic and integrated approach to preventing family-based crime
• Reducing recruitment to criminal social environments and activities by eliminating the social causes and processes that lead to criminality
• How do we engage with youth and families in hard to-reach areas where they’re actually at risk?

Christopher Ursuleack, Police officer and criminologist, Ministry of the Interior, North Rhine-Westphalia Germany

Strukturer och arbetssätt för framgångsrikt arbete med avhopparverksamhet

Antalet gängkriminella som vill hoppa av har ökat markant senaste året enligt Polismyndigheten. Botkyrka kommuns framgångsrika avhopparverksamhet har uppmärksammats av justitiedepartementet. Botkyrka ingår nu tillsammans med regeringen och ett fåtal andra kommuner i en referensgrupp för att utveckla arbetet nationellt för avhopparverksamheter.

• Så har vi utformat en fungerande avhopparverksamhet med riktade team och specialiserad kompetens som tar ett helhetsgrepp
• Hur arbetar vi för att få ökad långsiktighet och att avhopparna fullföljer processen?
• Vilka nyckelinsatser ser vi som kritiska för våra klienter
• Vilka utmaningar har vi i dagsläget och var ser vi en förbättringspotential i arbetet

Elise Ekmen, Avhopparsamordnare, Botkyrka kommun
Emil Häggbom, Avhopparsamordnare, Botkyrka kommun