Konferens: Utanförskap och gängkriminalitet 29 november 2023

Nationellt arbete för att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare

Allt fler kommuner får statligt stöd för att starta upp och bedriva lokala avhopparverksamheter. Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse har fått ett gemensamt regeringsuppdrag att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare i landet (JU2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas i februari 2024.

• Senaste lägesbild av stödet till avhoppare från kriminella grupperingar

• Vårt myndighetsgemensamma arbete för att utveckla och stärka avhopparverksamhet som bygger på den senaste kunskap och beprövad erfarenhet

• Hur kan kommunernas arbete systematiseras och bli mer strukturerat, långsiktigt och likvärdigt?

Thérése Åström, Forskare, Socialstyrelsen
Erika Park, Frivårdsinspektör, Kriminalvården
Catrine Kaunitz, Senior utredare, Statens institutionsstyrelse
Maria Ekroth, Regional avhopparsamordnare, Polismyndigheten
Elin Månsson, Samordnare avhopparverksamhet, Stockholms stad

Senaste kunskapsläget om den nya generationen gängkriminella kvinnor

Medan samhället försöker hitta åtgärder mot unga mäns kriminalitet är det betydligt tystare kring frågan hur samhället ska hantera kvinnor i kriminella miljöer. Deras roll inom gängens verksamhet har gått under radarn. Kvinnors deltagande inom gängkriminaliteten har ökat under de senaste åren och de tar allt större plats i gängen. Från att tidigare vara möjliggörare är de nu allt oftare aktiva utförare. Det finns lite forskning om denna målgrupp och kvinnor som lever i kriminella miljöer har dessutom svårt att få hjälp eftersom det inte finns tydliga resurser avsatta. Samhället ser oftast kvinnorna som offer och de får heller inte samma stöd som manliga avhoppare. För att effektivt kunna hantera frågan om kvinnor inom gängkriminalitet krävs en djupare förståelse för de utmaningar och faktorer som påverkar deras deltagande samt möjlighet till avhopp.

• Forskningsöversikt om kvinnors aktivitet och roll i kriminella grupperingar – Sverige och internationellt

• Hur skiljer sig rollerna inom gäng för kvinnor i jämförelse med män? Finns det likheter och olikheter i riskfaktorerna för att hamna i kriminalitet?

• Hur arbetar polisen med denna målgrupp och att tjejer inte värvas in gängkriminaliteten?

Anna Ekström, Verksamhetsutvecklare NOA, Polismyndigheten

Socialtjänstens interventioner inom barn- och ungdomsvård – vilka insatser vetenskapligt stöd för att de fungerar

Importerade modeller för interventioner från utlandet samt lokala och egenutvecklade insatser har präglat socialt arbete som rör barn och unga. Enligt en vetenskaplig studie av Martin Bergström, universitetslektor vid Lunds universitet, är det många interventioner som används i Sverige som inte har vetenskapligt stöd. Hur kan socialarbetare och de som upphandlar tjänster för interventioner säkerställa att insatserna har empiriskt stöd?

• Kartläggning av insatser och interventioner som används av socialtjänsten för stötta barn och unga i riskzonen för kriminalitet och missbruk

• Metodik för att värdera ett vetenskapligt stöd – vägledning för hur man ska resonera vid val av insats

• Hur kan man bedöma om en insats verkligen kan ha den effekt som utlovas?

Martin Bergström, Universitetslektor, Lunds universitet

Familjeakademin – en organisering av tidigt och förebyggande stöd för att stärka familjer i Hammarkullen

Familjeakademin är ett lyckat samverkansprojekt i Hammarkullen mellan socialtjänsten, Bostadsbolaget och Nytorpsskolan. Syftet är att stärka familjerna genom att arbeta med fjärdeklassare och deras föräldrar innan problem och oro uppstår. Projektet har lett till positiva förändringar hos flera föräldrar som nu känner sig mer delaktiga och stärkta än tidigare. Det goda arbetet har dessutom bidragit till att återuppbygga tilliten till socialtjänsten. Förhoppningen är att detta arbete på sikt kommer att minska områdets problem och utsatthet. Projektet ska även följas och utvärderas av Göteborgs universitet.

• Vårt arbete med att främja samspelet mellan barn och föräldrar för att uppnå positiva sociala och utbildningsmässiga resultat

• Hur kan man med tidiga och förebyggande insatser stärka den kollektiva förmågan i området

• Bygga broar och tillit till olika samhällsfunktioner

Bettan Byvald, Projektledare & socialarbetare – Angered, Göteborgs stad

Återintegrering av avhoppare – från ett kriminellt liv till ett arbetsliv

En gång kriminell, alltid kriminell. Att lämna en kriminell livsstil är en utmaning som ofta visar sig vara svår och i vissa fall till synes omöjlig. För de individer som trots utmaningarna har beslutat sig för att göra en positiv förändring, har det funnits ett stöd i form av Unga Insatser sedan 2014, genom Jobbtorg i Stockholms stad. Sedan starten har Unga insatser hjälpt över 500 personer som tidigare varit involverade i kriminell verksamhet. Dessa har erbjudits en visstidsanställning inom kommunen och på så sätt återintegrerats i samhället. Med fokus på meningsfulla aktiviteter, sysselsättningsåtgärder och coachning arbetar verksamheten målmedvetet med att stötta klienterna mot arbetslivet eller vidare studier.

• Så arbetar vi på Unga Insatser med unga avhoppare som genom arbete eller studier blir en del av samhället

• Vilka faktorer främjar (åter)integreringsprocessen för individer som vill lämna en kriminell livsstil

• Hur kan vi stärka individerna med sociala och meningsfulla aktiviteter för att minska återfall?

• Hur kan samhället och näringslivet skapa en mer inkluderande miljö för individer med ett kriminellt förflutet?

Ola Söderblom, Enhetschef Unga insatser, Stockholms stad