Konferens: Forum om hederskultur 14 november 2018

Nationella kompetensteamet arbete mot hedersförtryck och våld

• Aktuell lägesbild och kartläggning utav hedersrelaterat förtryck och våld

• Vilka behov har och vilket stöd behöver målgruppen som lever i en hederskontext?

• Regeringens och nationella kompetensteamet satsningar mot hedersproblematiken

Bayan Nasih, Sakkunnig, Länsstyrelsen Östergötland

Det nationella kompetensteamet är en del av Länsstyrelsen Östergötlands nationella regeringsuppdrag i arbetet mot hedersförtryck och våld. Det nationella kompetensteamet ger råd och stöd till yrkesverksamma, och arbetar för att utveckla det nationella arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck genom att löpande analysera situationen på den lokala nivån och de behov som finns hos målgruppen.

Educating and empowering people at risk

• Undertaking education and awareness raising in ’hard to reach’ communities; a faith-based approach to challenging honour based violence in Muslim communities and with Muslim faith leaders; balancing education with enforcement

• Work with practitioners and agencies to provide cultural knowledge/ competence and support rehabilitation work with perpetrators and more effective safeguarding and protection of victims

• Changing the attitudes and behaviour towards honour based violence and how to avoid community stigmatisation and having difficult conversations with communities in a non-polarising way

• Increase awareness of effective interventions amongst service providers and agencies as well as community leaders and faith leaders

Alyas Karmani, Imam & Psychologist, London Metropolitan University

Alyas Karmani is an imam, psychologist and Phd who is a specialist safeguarding practitioner that has been working on honour based violence prevention in the UK for nearly twenty years. In his PhD work he has been exploring ’Masculinity and Violence’ and the particular factors that cause men to perpetrate violence against women and girls and how this can be prevented.

Bemötande och samtalsmetodik för yrkesverksamma som möter med barn och unga som lever med hedersproblematik

• Så kan du som yrkesverksam samtala om hedersproblematik med barn och unga på ett sätt som präglas av tillit och förtroende

• Hur kan du skapa ett bra bemötande och samtala om tvångsgifte, könsstympning och hedersvåld utan att det uppfattas som fördomsfullt?

• Vilka signaler, beteenden och kroppsspråk hos barn och unga kan tyda på att man är utsatt och lever med hedersproblematik?

Zubeyde Demirörs, Verksamhetsansvarig, Athena mitt nya hem 

Zubeyde Demirörs är utbildad socionom och verksamhetsansvarig för Athena mitt nya hem som är ett skyddat boende för flickor med hedersproblematik. Zubeyde har egen erfarenhet hur det är att leva i en hederskultur när hon själv blev bortgift som ung tjej. Hon har även tidigare arbetat på Fryshuset i förebyggande och stödjande insatser för unga som utsätts för hedersförtryck.

Förebyggande arbete mot hedersproblematiken

• Hur kan man arbeta förebyggande och stärka unga som lever med våld och förtryck i hederns namn?

• Så har vi arbetat fram ett utbildningsprogram för unga där man kan få fördjupa sina kunskaper i hur normer och värderingar som begränsar individer utifrån kön och sexualitet

• Hur uppmuntrar vi unga som lever med begränsningar i hederns namn att bli aktörer för demokrati och rättigheter

Nadja Aria-Garystone, Verksamhetschef, Fryshuset
Armin Azadkhah, Verksamhetsansvarig, Elektra Väst

Fryshusets vision är att ingen skall leva under våld och förtryck i hederns namn. De har lång erfarenhet av att arbeta med unga och att informera unga om vad hedersproblematik faktiskt är, att de har rätt att välja sina liv, att de ska känna till det stöd som faktiskt finns och våga använda det.

Familjehederns beskyddare – från förtryck till attitydförändring

Farman Sediq och hans familj flydde från Kurdistan i norra Irak 1999 till Sverige. Han växte upp i mångkulturella stadsdelen Bergsjön i Göteborg. När Farman kom till Sverige som 12-åring var det självklart för honom att hans uppgift som enda son i familjen var att kontrollera och bevakade systrarna. Farman Sediq beskriver att han hamnade i ett nätverk av människor från samma kultur, och att han umgicks med killar som triggade varandra till en rå jargong och fokus på heder.

I gymnasiet blev Farman själv förälskad i en tjej som själv levde under hedersförtryck. Hennes familj accepterade inte att hon hade en relation, så de fick träffas i smyg. Det som fick Farmans värld att förändras var när flickvännen som han hade haft under gymnasiet rycktes ifrån honom brutalt. Det här fick Farman att tänka till. Han kom till en samtalsgrupp och började att ändra sin attityd och värderingar kring heder.

Farman är idag en van föreläsare om hedersstrukturer. Han kommer hålla ett anförande om sin personliga berättelse om kulturkrock, hedersförtryck och vad det var som gjorde att han till slut ändrade attityd och värderingar kring heder och jämställdhet. Han kommer även att berätta om hur han fick med sig sin familj att ändra attityd kring heder.

Farman Sediq, Föreläsare