Konferens: Språkintrodagen 15 november 2017

Språkintroduktion: Ett program i behov av åtgärder och förbättringar

• Vilka utvecklingsområden och behov har Skolinspektionen identifierat i granskningen av språkintroduktion?

• Vilka faktorer påverkar utbildningens kvalitet och i sin tur bidrar till att eleverna snabbare kan komma vidare i sin utbildning? Lärdomar och exempel från skolor

• Så arbetar skolor som har en individanpassad undervisning som lyckas tillgodose elevernas verkliga utbildningsbehov

Thomas Nilsson, Undervisningsråd, Skolinspektionen
Ann Edvinsson, Projektledare, Skolinspektionen

Många gymnasieskolor med språkintroduktion tillgodoser inte elevernas utbildningsbehov. Skolorna anpassar inte utbildningen till eleverna i tillräcklig utsträckning med avseende på studietakt, omfattning och innehåll. Skolinspektionens rapport visar både på de stora utvecklingsbehov som finns och på hur bråttom det är för eleverna inom språkintroduktion att åtgärder sätts in. Rapportförfattarna Thomas Nilsson och Ann Edvinsson berättar om granskningen och lyfter fram goda exempel på upplägg av programmet språkintroduktion.

Nyanlända elever i gymnasieskolan –utmaningar och möjligheter

• Styrning av introduktionsprogrammen utifrån följande reglering:
– Plan för utbildning
– Inledande och fortlöpande bedömning av elevernas språk- och kunskapsutveckling
– De individuella studieplanerna

• Hur hänger detta ihop för att främja styrningen av språkintroduktion?

• Vad finns det för stöd för att bedöma och följa upp elevernas språkliga utveckling i svenska?

Camilla Holmberg, Undervisningsråd, Skolverket
Luisella Galina Hammar, Undervisningsråd, Skolverket

En tydlig plan för språkintroduktion gör det möjligt att utvärdera utbildningen och en levande studieplan möjliggör för uppföljning av elevens kunskapsutveckling, även innan eleven nått godkända betyg. Camilla Holmberg och Luisella Galina Hammar från enheten nyanländas lärande på Skolverket berättar om Skolverkets arbete kring nyanlända på gymnasieskolan.

Hur man kan arbeta med att implementera Bygga svenska

• Kort beskrivning av arbetet med att vara referenslärare i Bygga svenska-projektet och de frågeställningar som har kommit upp i implementeringsarbetet på skolan

• Hur kan vi arbeta med att få materialet att bli en naturlig del i all undervisning i alla ämnen?

• Nulägesbeskrivning

Stina Bauer, Yrkeslärare, Enskede Gårds gymnasium
Emmy-Linda Svensson, Förstelärare, Enskede Gårds gymnasium

Svåra samtal med oroliga elever som lever under press

• Hur kan skolpersonalen möta nyanlända elever på ett sätt som präglas av tillit och förtroende trots ungdomars svåra situation?

• Så kan du med samtal som arbetsverktyg skapa känslor av kraft och hoppfullhet och ge ungdomar tilltro till sig själva och sitt fortsatta liv trots oklara omständigheter

• Hur kan du bemöta ungdomarna i kris på ett professionellt sätt utan att egna behov och känslor tar över, eller utan att överväldigas av ungdomars uppgivna känslor?

Helena Pokka, Psykolog & lärare i interkulturell psykologi och pedagogik, Högskolan i Borås

Helena Pokka kommer att presentera samtalsmodeller och utgå från ett professionellt förhållningssätt som kan tillämpas av skolpersonalen i svåra samtal med nyanlända elever i kris och trauma.

Kollegial samverkan som sätter elevernas progression i centrum

• Så förankrar ni ett helhetstänk i lärarlaget och skapar en röd tråd i hela utbildningen

• Hur kan man i en kollegial samverkan utveckla lärarnas undervisningspraktik?

• Så integrerar vi språkintroduktion med övriga skolan genom att alla ämneslärare ansvarar för svenskundervisningen i samarbete mellan sva-lärare

Mariella Augustsson, Biträdande rektor Språkintroduktion , Järfälla gymnasium
Agneta Frick, Lärare & Programsamordnare Språkintroduktion , Järfälla gymnasium
Maria Grym, SVA-lärare Språkintroduktion , Järfälla gymnasium

Språkintroduktionsprogrammet på Järfälla gymnasium visar goda resultat efter att ha genomgått omfattande utvecklingsarbete. Förutom att programmet gjorts mer enhetligt och resultatinriktat har lärarna genomgått ett års teamutbildning vid Uppsala universitet för att ge samsyn i lärarlaget och enhetliga kunskaper.

Ett lyckat pilotprojekt som visar vägar till utbildning och arbete

• Hur kan ni med ett entreprenöriellt lärande ge framtidstro till elever som inte hinner börja gymnasiet och motivera dem till fortsatt lärande genom att visa på olika utbildnings- och yrkesvägar?

• Så har vi organiserat ett extra år av undervisningen där vi infört ämnet arbetsmarknads- och samhällsorientering för elever med sikte på deras framtid och livet efter skolan

• Så kan ni samarbeta med ett nätverk av externa aktörer för att vägleda nyanlända unga inför nästa steg och även förbereda samhället att på bästa sätt ta emot dem

Catharina Sundström Larsson, Lärare SVA, S:t Eskils gymnasium
Marie Vestling, Lärare SVA, S:t Eskils gymnasium

Ett lyckat pilotprojekt på S:t Eskils gymnasium har lett till att Eskilstuna kommun sedan 2015–2016 inför flera klasser för elever som inte hinner börja gymnasiet i syfte att motivera eleverna och visa vilka vägar till utbildning och arbete som finns utanför gymnasieskolan.