2003 öppnade Amel-mottagningen på Södersjukhuset, Sveriges första specialistmottagning för könsstympade kvinnor. På mottagningen behandlas bland annat patienter med olika typer av besvär till följd av könsstympning.

På en konferens med temat hederskultur, arrangerad av Integrationsforum, berättade Bita Eshraghi, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, om komplikationer som kan uppstå till följd av kvinnlig omskärelse.

Vanliga besvär är bland annat återkommande cystor på klitorisområdet, urinvägsinfektioner, mensvärk, slidkatarr och bekymmer på de psykologiska planet.

Efter en infibulation, eller försnävning av slidöppningen, är det även vanligt att kvinnor inte kan ha penetrerande samlag och även förlossningskomplikationer är förekommande. Kvinnor kan behöva genomgå en öppningsoperation, vilket är något som man kan göra både som gravid eller inte gravid.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att alla som är könsstympade inte har komplikationer av det, sa Bita Eshraghi.

”Våga fråga”
Enligt en uppskattning gjord av Socialstyrelsen i fjol är omkring 38.000 flickor och kvinnor i Sverige könsstympade, varav 7.000 av dessa är under 18 år. Detta är endast en estimering och mörkertalet tros vara stort.

– Många av dem här kvinnorna söker inte vård och när de söker vård är det inte alltid sjukvården uppfattar att de är könsstympade, förklarade Bita Eshraghi.

Hon menar att man i samhället och inom sjukvården måste bli bättre på att våga fråga kvinnor som är i riskzonen för att vara könsstympade.

– Länder som man alltid ska ha i bakhuvudet när man träffar klienter är Somalia, Eritrea, Gambia, Sudan och Etiopien, sa hon.

I dagsläget är Sverige det land i Europa som, sett till befolkningsmässig, har flest antal personer som kommer från länder där könsstympning genomförs. Trots att kvinnlig könsstympning är förbjudet i ett flertal av dessa länder fortsätter kvinnor att utsättas för ingreppet.

– Det är inte diskriminerande att fråga. Mina patienter berättar att de inte vågar ta upp det själva utan väntar på att någon ska fråga dem, förklarade Bita Eshraghi.

Som exempel på hur man kan ta upp frågan sa hon: ”Jag vet att omskärelse av kvinnor är vanligt i ditt hemland, därför undrar jag om du vet ifall du är könsstympad?”.

Könsstympning i Sverige
Sverige var det första landet i Europa som införde lagstiftning mot kvinnlig könsstympning. Lagen trädde i kraft 1982 och sedan dess har man skärpt lagstiftning ett flertal gånger och den största ändringen gjordes år 1999. Då beslutades att en person kan dömas för att ha utfört eller planerat könsstympning av en flicka även om brottet begåtts utomlands.

– Det här betyder att en familj som sökt asyl i Sverige och därefter fått sin dotter könsstympad kan anmälas. Man kan däremot inte anmäla en familj som sökt asyl i Sverige och där dottern redan är könsstympad, förklarade Bita Eshraghi.

Sedan lagen trädde i kraft har det gjorts 89 anmälningar angående misstanke om att barn har blivit könsstympade. Av dessa har två personer dömts för brott.

Att det gjorts så få antal anmälningar menar Bita Eshraghi beror på okunskap kring kvinnlig könsstympning.

– Vi besitter för dålig kunskap ute i samhället för att ens tänka tanken.

För information om kommande konferenser och kurser registrera dig på vårt nyhetsbrev här nedan.