Bitte Nordström Kinnaman, socionom på Rädda Barnen, pratar om hur personer som arbetar med ensamkommande flyktingbarn på bästa sätt kan bemöta barn och ungdomar som har upplevt kris och trauma. 

Traumamedveten omsorg är ett sätt att bemöta ensamkommande barn och ungdomar som utsatts för traumatiska händelser och lider av trauma.

I förhållningssättet tar Rädda Barnen upp tre grundläggande behov som måste tillgodoses för att en läkningsprocess av trauma ska ske.

Trygghet
Det mest basala behovet för att bemöta traumatiska upplevelser är trygghet.

– Det är inte bara trygghet i sig utan det är upplevd trygghet. Det räcker inte att säga till en person att här är du trygg utan personen måste själv känna att det är tryggt, sa Kinnaman.

Inom traumamedveten omsorg talar man om fyra olika typer av trygghet:

Fysisk trygghet
Att miljön personen befinner sig i känns trygg. Att det finns en tydlig struktur med tydliga regler. Enligt Kinnaman är det viktigt att ta reda på vad som skapar trygghet för den enskilda individen.

Känslomässig trygghet
Att personen kan uttrycka sina känslor och bli respekterad i det.

Trygghet i relation med andra
Att vardagen är förutsägbar och att personen kan känna tillit till att de vuxna håller vad de säger.

Kulturell trygghet
Att man i sin identitet blir bekräftad och accepterad. Att det finns ett omfamnande av mångfald på boendet, att alla får fira sina seder och utöva sin religion. Att personalen förstår att olika saker är viktig för varje enskild individ och att det accepteras.

Behovet av positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade vuxna
– Trygghet och läkning skapas av människor. Det är vi medmänniskor som är verktygen. Det är relationerna vi går in som är läkande och det finns mycket forskning som visar att relationer är vägen till förändring, sa Kinnaman.

Hon menar att man som en person nära den unga, till exempel personal på boende, inte kan vara svalt distanserad när man hjälper barn och ungdomar som har det svårt. Att skapa en personlig och intim relation menar Kinnaman är nyckelfaktorerna till förändring.

– Omsorgsfulla relationer är det viktigaste, man måste vara personlig och vara nära. Varje barn och ungdom behöver en vuxen som man känner tillit till men som också ställer krav så att man får känna sig som en kompetent person.

Stöd att skapa goda copingstrategier (bemästringsstrategier)
Många som är traumatiserade har svårt att hitta copingstrategier. Här menar Kinnaman är det viktigt att alla som är runt ungdomarna ser det de gör som ett sätt för att hantera den inre turbulensen.

– Det är viktigt att inte stämpla personen som omotiverad eller motsträvig, utan vi måste förstå att de upplever känslor som de inte kan hantera, sa Kinnaman.

Den här artikeln är baserad på anförande från Kunskapsdagen om Afghanistan, anordnat av Integrationsforum. Ledd av Harald Host riktade sig konferensen till dig som möter afghaner i ditt yrke. Under dagen diskuterades ämnen så som afghansk kultur, afghaner i Sverige och personliga erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn från Afghanistan. Totalt deltog drygt 300 personer från hela Sverige på konferensen den 1 december 2016.

För information om kommande konferenser anmäl dig till Integrationsforums nyhetsbrev här nedan.