Anna Lindblad är rättslig expert på migrationsrättsenheten på Migrationsverket. På EKB-Dagen Socialtjänst, 9 februari 2017, föreläste hon bland annat om det pågående arbetet med åldersbedömningar av ensamkommande barn samt om rutinerna kring återvändanden.

Åldersbedömningar
I en asylansökan är det upp till den sökande att göra sin ålder sannolik. Utgångspunkten är att vi i Sverige har fri bevisvärdering och fri bevisprövning, förklarar Anna Lindblad. Det innebär att man kan använda all form av bevisning för att göra sin ålder sannolik och man kan göra sin ålder sannolik med enbart muntliga uppgifter, förtydligar hon.

Samtidigt är Lindblad medveten om att det idag inte ser ut så i verksamheten, utan att en del tjänstemän på Migrationsverket anser att asylsökande inte kan göra sin ålder sannolik genom enbart muntlig bevisning.

Hon menar att en del av det bottnar i ett avgörande från Migrationsdomstolen.

– Det är ett avgörande som säger att i första hand kräver man skriftlig bevisning och att annan bevisning som muntlig är stödbevisning. Det där missförstår man ibland i verksamheten och läser det som att det krävs skriftlig bevisning, men så är de inte, förklarar hon.

På EKB-Dagen Socialtjänst uppmuntrade hon alla deltagare att alltid skicka in uppgifter som beskriver den sökandes ålder.

– Som jag ser det är det viktig bevisning. Det är ni som träffar de här barnen och ni ska delge era observationer. Jag vet att många av er säger att vi inte lyssnar på er men det menar jag inte är rätt.

I samband med beslutet sker bevisvärderingen, då kollar Migrationsverket på alla bevis var för sig, säger Lindblad. Lyckas den sökande inte göra sin ålder sannolik, då skrivs man upp i samband med beslutet.

Återvändande
Under de senaste två åren har många asylbeslut fattats och däribland många utvisningsbeslut till framförallt Afghanistan. Sverige är ett av de länder i Europa som verkställer beslut som vunnit laga kraft, vi utvisar personer som fått ett utvisningsbeslut, förklarar Lindblad. Det är inte alla länder som gör det, men Sverige är ett av länderna som verkställer utvisningar.

– En lärdom vi gjorde var att de organiserade verkställighetsresorna till Afghanistan inte fungerade så bra, säger Lindblad.

Enligt henne har rutinerna kring återvändande till Afghanistan nu förbättrats.

– Nu har man jobbat jättemycket på verkställigheterna med IOM, Migrationsverket och Afghanska myndigheter. Numera finns det två personer i Kabul, en från Migrationsverket och en från polisen. IOM erbjuder en så kallad pick-up-service där den återvändande får bo på deras transitboende i två veckor. Där får man också en handledare och försörjning och så får man lägga upp en plan för hur man ska försörja sig i framtiden, förklarar hon.

Genom de etableringsstöd som personer som frivilligt återvänder kan få så ska man klara sig i upp till 12 månader, enligt Lindblad. Något som Migrationsverket har arbetet hårt med att förbättra menar hon.

Framtida mål
Under 2017 ligger Lidblands fokus på att nå ut med myndighetens rättsliga styrning i verksamheten.

– Det är mycket med vår rättsliga styrning som är vettig och bra, men som man ibland inte alltid följer på enheterna, säger hon.

Den här artikeln är baserad på anförande från EKB-Dagen Socialtjänst, forum om ensamkommande flyktingbarn, anordnad av Integrationsforum. Konferensen riktade sig till dig som arbetar inom den sociala barn- och ungdomsvården. Under dagen fick deltagarna ta del av bland annat expertanförande från Rädda Barnen och socionomen Hannah Kejerhag Oldenmark samt praktikfall från bland annat Nyköpings och Trelleborgs kommun. Totalt deltog knappt 300 personer från hela Sverige på konferensen den 9 februari 2017.

För information om kommande konferenser anmäl dig till Integrationsforums nyhetsbrev här nedan.