Arbetsmarknad & Mångfald

När utrikes födda kvinnor driver sin egen etablering – lärdomar från kvinnonätverk som leder till arbete

Många verksamheter möter utrikes födda kvinnor som deltar i insatser men ändå står still i sin etablering. Ofta handlar utmaningen inte i första hand om brist på åtgärder, utan om att insatser sätts in innan välmående och handlingskraft har byggts upp.

Sedan flera år tillbaka bedriver Röda Korset i Danmark lokalt förankrade kvinnonätverk med fokus på utrikes födda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Genom att sätta välmående, tillit och motivation i centrum – före formella arbetsmarknadsinsatser – har arbetet visat hur kvinnors egenmakt och handlingskraft kan stärkas. Med utgångspunkt i kvinnornas egna behov och idéer är målsättningen att skapa hållbara förutsättningar för att ta steget vidare mot egenförsörjning.

• När utrikes födda själva blir drivande i sin progression och etablering – lärdomar från lokala kvinnonätverk som leder till arbete eller studier
• Hur egenmakt, välmående och tillit skapar förutsättningar för att arbetsmarknadsinsatser faktiskt ska fungera
• Modet att testa nya vägar: hur helhetssyn, samarbete och rätt timing kan bryta långvarigt utanförskap

Från avhopp till progression: Botkyrkas modell för sfi-elever som står längst från arbetsmarknaden

Många kommuner kämpar med sfi-elever på studieväg 1 som inte klarar studierna, fastnar mellan myndigheter och aldrig närmar sig arbetsmarknaden. I Botkyrka bestämde man sig för att bryta mönstret. Genom en ny samverkansmodell (SAMsas) som tar avstamp i målgruppens uttryckta behov – snarare än i organisatoriska stuprör – har man lyckats behålla eleverna, öka progressionen och få alla aktörer att arbeta mot samma mål.

• Så vände vi utvecklingen för sfi-elever i studieväg 1 – praktiska metoder som ökar progression och närvaro
• Hur SAMsas lägger grunden för en mer sammanhållen samverkansstruktur som syftar till att ingen elev ska hamna mellan olika insatser
• Hur språk, arbetsliv, hälsa och egenmakt integreras till en sammanhållen stödmodell för elever med komplexa behov

Anwar Katran, Konsulterande specialpedagog och projektledare, Botkyrka kommun
Anna Eriksson, Rektor Vuxenutbildning, Botkyrka kommun

Utveckla Yrkes-sfi med språkträning på arbetsplats för att stärka studieväg 1 elevers steg mot arbetsmarknaden

Många kommuner brottas med att skapa relevanta vägar vidare för sfi-elever, särskilt för elever på som behöver arbetslivskontext för att utveckla språket och öka motivationen. I Uppsala kommun har man utvecklat en hållbar Yrkes-sfi modell med språkträningsplatser där elever tränar språket direkt på arbetsplatser tillsammans med engagerade handledare. Modellen riktar sig främst till elever på studieväg 1 och resultaten är tydliga där eleverna gör märkbar språklig progression och tar konkreta steg närmare arbetsmarknaden.

• Hur vi utformat en fungerande modell för Yrkes-sfi med språkträningsplatser för elever på studieväg 1 – från matchning till uppföljning och progression
• Skapa en fungerande samverkansstruktur – så fördelar vi roller och ansvar och håller ihop arbetet mellan sfi, AME och arbetsgivare kring varje elev
• Hur vi förbereder eleverna för arbetsmarknadens ökade språkkrav samtidigt som vi möter kravet på snabbare vägar mot arbete

Carolina Sörum, Sfi-lärare, Uppsala kommun
Antigona Ajvazi, Sfi-lärare, Uppsala kommun
Vera Ydrefelt, Sfi-lärare, Uppsala kommun 

När praktik leder till anställning – hur Umeå kommuns arbetsmarknadsenhet skapar snabbare vägar till egenförsörjning för kortutbildade utrikes födda

Många arbetsmarknadsenheter använder praktik som ett centralt verktyg för att bryta långvarigt biståndsberoende, men utan tydlig styrning och kravställning riskerar praktiken att bli en återvändsgränd. I Umeå kommun har arbetsmarknadsenheten byggt en fungerande sammanhållen kedja mot anställning där kort arbetsmarknadsförberedande utbildning, praktik och ett aktivt ansvarstagande gentemot arbetsgivare hänger ihop. Arbetet riktar sig till kortutbildade utrikes födda och har resulterat i konkreta övergångar till arbete och egenförsörjning.

• Så har vi inom arbetsmarknadsenheten utformat en sammanhållen insats där en snabb utbildning och längre praktik leder till anställning för utrikes födda
• Hur arbetsgivare rustas för handledning och rekrytering genom aktivt stöd och tydliga förväntningar
• Hur uppföljning och tydligt ansvar ger faktiska övergångar till arbete, ökad egenförsörjning och hållbara arbetsmarknadsresultat

Ismail Al-Mansoury, Processledare Arbetsmarknad & integration, Umeå kommun
Maria Hall, Språkutvecklare, Umeå kommun

Framgångsrik heltidsaktivering i Linköping som bryter långvarigt biståndsberoende

Den 1 juli 2026 träder ett nationellt aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd i kraft. I Linköpings kommun har man sedan 2022 infört heltidsaktivering och individanpassat stöd – med tydliga resultat. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd når nytt lägsta rekord sedan 2014, samtidigt som fler individer har gått från bidrag till egen försörjning. Genom ett konsekvent aktivitetskrav kombinerat med förstärkta arbetsmarknadsinsatser har Linköping vänt en långvarig utveckling med höga biståndskostnader.

• Vårt arbete med heltidsaktivering för att minska långvarigt ekonomiskt bistånd och stärka vägen till egen försörjning
• Hur aktivitetskravet tillämpas i praktiken inom försörjningsstöd – vad som krävs av individen och hur det följs upp
• Så har vi organiserat samverkan mellan ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten för tydligare ansvar och bättre utfall

Carolina Van Wilsem, Enhetschef Ekonomiskt bistånd, Linköpings kommun
Leyla Sarikahya, Enhetschef Integration, Linköpings kommun