Formativ bedömning är ett förhållningssätt som visat goda resultat inom sfi och annan undervisning. Till stor del handlar arbetssättet om lärarens undervisningsmetod och syn på bedömning.

Förhållningsättet formativ bedömning är en bedömningsprocess som syftar till att föra lärandet framåt. Det sker genom att information om vad eleven kan i dagsläget och hur eleven ska ta sig till nästa steg används som underlag för att avgöra hur undervisningen ska bedrivas.

Forskning visar att formativa arbetssätt påverkar elevernas lärande positivt och genom att använda bedömningsmetoden lär sig eleverna innehållet snabbare.

På konferensen SFI-Forum Lärare den 24 oktober gav Ivana Eklund, utbildare och läromedelsförfattare, tips på hur personal inom sfi kan övergå till formativa arbetssätt.

– Till skillnad från summativ bedömning, där bedömningen ofta sker i slutet av en kurs eller period, är formativ bedömning något som pågår från dag ett i undervisningen. Den formativa bedömningen handlar om att kontinuerligt samla in information om hur jag som lärare kan hjälpa eleven att gå vidare, säger hon.

Hon menar att övergången till ett formativt arbetssätt först och främst handlar om att läraren måste vara beredda att ändra sin undervisning och sitt arbetssätt.

– Vill man bli bättre på att undervisa formativt behöver man ställa om mycket i sitt egna huvud, och sedan måste man hjälpa eleverna att förstå vad man gör och varför, förklarar hon.

Arbetssättet präglas av tre grundläggande frågor: vad är målet, var befinner sig eleven just nu och hur ska eleven göra för att uppnå målet.

För lärare handlar det om att bedöma elever för att främja deras lärande. Detta innebär att respons är en grundsten i bedömning och lärare måste vara medvetna om hur olika typer av feedback påverkar elevernas lärande, menar Ivana Eklund.

– Om jag säger till en elev ”Du har blivit bra på att skriva brev eller du måste prata mer svenska”. Den typen av kommentarer innehåller bara ett ”vad” inte ett ”hur”.

En annan viktig faktor för att arbeta formativt är att eleverna vet vilka mål de ska uppnå. Här rekommenderar Ivana Eklund bland annat att lärare ska använda sig av andra elever i klassen.

– Kontinuerligt intag på sfi ses ofta som en nackdel men här är det en jättefördel. I klassen finns gamla elever som redan har kommit en bit på vägen och deras språkliga produktioner kan användas som exempel på målen, säger hon.

Andra strategier är att skapa en trygg atmosfär i klassrummet där eleverna inte bara visar vad de kan utan även vågar visa vad de inte kan. Ivana Eklund uppmuntrar även lärare inom sfi att använda kamratrespons och självbedövning.

– Kamratrespons handlar inte om att rätta varandras arbeten, utan om att ge konstruktiva kommentarer och tips på hur man kan ta sig vidare.

Den 26 april 2018 håller Ivana Eklund i kursen ”Digitala och Webbaserade verktyg för språkutveckling”. Information och anmälan hittar du här.