Nyheter

Avskaffade introduktionsklasser – betygen höjdes

Av: Elin Bisander

 

Kristina Jönsson är biträdande rektor och lärare på Seminarieskolan i Landskrona stad. Kristina berättar om vinsterna med att arbeta i block och om avvecklingen av introduktionsklasser. 

Forum om Nyanlända Elever Lärare, den 31 januari, kommer Kristina Jönsson att berätta om framgångsfaktorerna för ett gränsöverskridande utvecklingsarbete som bland annat höjt betygen och minskat vistelsen i introduktionsklasser.

Kristina Jönson är biträdande rektor och arbetar även som SO-lärare och lärare i svenska som andraspråk.  I början av sin karriär arbetade Kristina främst som lärare i grundskolans senare år.

– Det arbetssätt vi hade då var introduktionsklass, även kallat förberedelseklass. Där skulle eleverna läsa svenska, matte och engelska för att sedan slussas ut till en annan klass. Man hade sex, tio eller tolv elever från årskurs 9 i en introduktionsklass och så tillhörde de kanske fyra stycken olika klasser i årskurs 9. Dessa elever förstod väldigt lite i ordinarie klass, berättar Kristina Jönsson.

Hon tillägger att det inte var på grund av att eleverna inte hade ämneskunskaperna, det berodde på att de inte kunde ta till sig ämnet i undervisning på det svenska språket. Undervisning var då inte språkinriktad och anpassad för att eleverna skulle kunna ha en chans att lyckas i sin utbildning.

När Kristina skulle försöka hjälpa dem under sina lektioner blev problemet att alla klasser i samma årskurs läste olika ämnesinnehåll. Situationen blev ohållbar. Det var då Kristina började med idén att kombinera språkinlärning, SO och NO. Hon började sedan samarbeta med engelskaläraren och de praktisk-estetiska lärarna för att eleverna skulle få möjlighet att arbeta med samma stoff men under olika förutsättningar och med olika ämnesglasögon.

Hon kom sedan att arbete ihop med Seminarieskolan i detta utvecklingsarbete som de kallar för block. Förenklat innebär block att man inom olika ämnen arbetar med samma arbetsområde. På så sätt vävs de olika ämnena ihop. Det första blocket de skapade hade ämnena engelska, svenska, SO och musik. Det var mycket språkinriktat och elevernas resultat ökade markant.

– Om man till exempel läser ett block i årskurs 8 som heter ”Nya tider” kanske man läser om revolutionerna. På svenskan läser man då om Oliver Twist och den genre som hänger ihop med de industriella revolutionerna. I NO läser man kanske då om kolets kretslopp och på så vis ökar man förståelsen både för begreppen och för innehållet, berättar Kristina Jönsson.

Hon har skrivit om texter i NO och SO på ett sätt där texterna förklarar mycket mer än vad den ordinarie läroboken gör. Läroböckerna Kristina har gjort har även mycket bildstöd.

– För nyanlända är det mycket enklare att jobba såhär, de kan inte svenskan och det måste vi hjälpa dem med. Fysik och kemi är ett helt nytt språk i sig och många elever frågar efter de anpassade texterna.

Syftet är också att minska stressen för eleven. Istället för att bedömas i 16 olika ämnen på olika sätt så bedöms man i Block. Då kan det bli så att eleven bara behöver göra en slutprodukt istället för fyra eller fem stycken som det skulle bli annars. Detta är något som också underlättar för lärarna.

– Det tar tid i början men i förlängningen har man vunnit mycket tid. Samtidigt måste man även kunna anpassa material för de elever som ligger längre fram, så att inte en elev stannar av i utvecklingen heller.

– Vi har ett stigande resultat för nyanlända på vår skola, under första året ökade meritvärdet med 33 procent. Jag tror att de tycker att det är roligare att lära sig på det här sättet. Att lära sig svenska med bara ord och grammatik har visat sig gå mer långsamt. Vi måste kämpa tillsammans i kommunikationen för att fästa begreppen. Det är en annan sak än att nöta glosor. Att arbeta med bildstöd, rita, berätta och förklara är bättre, menar Kristina Jönsson.

Kristina Jönsson är en av talarna på Forum om Nyanlända Elever Lärare den 31 januari i Stockholm. Mer information om konferensen hittar du här.

Text: Elin Bisander