FORUM OM HEDERSKULTUR 22 oktober 2025

Föräldraskapsstöd som verktyg mot hedersnormer – forskning, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar

Föräldraskapsstöd är en avgörande men ofta förbisedd del i det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att tidigt stärka föräldrarollen kan man utmana destruktiva normer. Hur kan stödet integreras i vardagen och vad krävs för att arbetet ska bli långsiktigt och systematiskt?

• Vad säger forskningen om föräldraskapsstöd i en hederskontext och vilka arbetssätt förebygger hedersnormer inom familjer?

• Så kan socialtjänst, elevhälsa och andra aktörer väva in föräldraskapsstöd i det dagliga förebyggande arbetet

• Hur kan resurser och långsiktighet skapa förutsättningar för ett systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck?

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd:
Maria Andersson, Utredare
Camilla Pettersson, Utredare

 

Tidiga och förebyggande insatser mot hedersnormer – att bygga broar mellan hem och förskola/skola

Inom förskolan och skolan finns möjligheter att tidigt upptäcka barns utsatthet för hedersnormer. I Lunds kommun har man snart i 10 år utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att tidigt förebygga hedersrelaterat förtryck. Med modellen ”Bygga Broar” stärks barns rättigheter genom att rusta personalen för samtal om svåra ämnen med föräldrar. Genom reflektion, värdegrundsdialog och trygg förankring i barnkonventionen förebyggs hedersnormer i ett tidigt skede.

• Så har vi utformat förebyggande insatser för att tidigt motverka hedersnormer som en del av kommunens systematiska arbete mot hedersförtryck

• Hur kan verksamma inom förskola och skola få bättre förutsättningar att hantera hedersproblematik i sin yrkesroll? Hur skapar vi trygghet för personal att prata om svåra ämnen med föräldrar?

• Så undviker vi stigmatisering i hedersförebyggande arbete genom ett medvetet antirasistiskt förhållningssätt som värnar både barnets rättigheter och föräldrars tillit

Lunds kommun
Marina Gensmann, Samordnare HRV
Lotta Wemmert Lundin, Barnrättssamordnare

 

Skolans ansvar och samverkan med socialtjänsten vid hedersförtryck – förebyggande arbete och anmälningsplik

För att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver skolan arbeta förebyggande med utgångspunkt i läroplanens skrivningar om heder. Det krävs även etablerade rutiner och en fungerande samverkan med socialtjänsten för att kunna agera när det behövs och skydda barn. Sara Högdin, professor i socialt arbete, ger konkreta insikter för hur anmälningsplikt, samverkan och systematiskt arbete kan stärka skyddet för barn och unga i hederskontext.

• Hur kan socialtjänst och skola närma sig samverkan för att gemensamt stärka skyddet för barn i en hederskontext?

• Hur kan skolan systematisera det förebyggande arbetet mot hedersförtryck efter skrivningarna i läroplanen

• Så kan skolpersonal agera utifrån anmälningsplikten vid misstanke om hedersproblematik – från varningssignal till orosanmälan

Högskolan i Halmstad:
Sara Högdin, Professor i socialt arbete

 

Socialtjänstens utmaningar i utredningar av hedersrelaterade ärenden – rättssäkerhet, bemötande och kommunikation

•Hur tolkar och tillämpar socialtjänsten lagstiftningen i hedersrelaterade ärenden – vilka delar av utredningsarbetet behöver förbättras och utvecklas?

• Att bemöta hedersnormer professionellt utan att normalisera kontroll och förtryck – förhållandet mellan hederspraktik och hedersproblematik

• Hur kan socialtjänst, skola och polis minimera kommunikationssvårigheterna som uppstår och bättre bemöta familjer i hederskontext för att undvika missförstånd?

Linnéuniversitetet:
Johan Rosquist, Universitetslektor och rättssociolog

 

Familjebehandling vid hedersärenden – Botkyrka kommuns förhållningssätt och vägval

När ett barn har blivit omhändertaget enligt LVU på grund av hedersrelaterat våld ställs frågan på sin spets – är återförening med familjen ens ett alternativ? I Botkyrka kommun är svaret ja – men bara under rätt förutsättningar. Med återföreningsprincipen i LVU-lagen som juridisk ram och lång erfarenhet av att möta familjer i komplexa hederskontexter menar kommunen att det är både rimligt, klokt och lagmässigt att erbjuda familjer behandling när kontakt sker utifrån hedersproblematik.

• Varför kommunen valt att bedriva familjebehandling inom hedersärenden trots risker och utmaningar

• Etiska och professionella överväganden samt vad som krävs för att behandlingsarbetet ska vara försvarbart och meningsfullt

• Vårt förhållningssätt till återföreningsprincipen i hedersärenden – att kombinera skydd med påverkan och förändring utan att kompromissa med säkerheten

• Våra viktigaste lärdomar och vad som krävs organisatoriskt för att familjebehandling ska vara ett reellt alternativ

Botkyrka kommun
Jessica Jagerfors, Enhetschef Öppenvård Barn
Carolina Forsén, Enhetschef Utredning