Interkulturellt arbete sker i ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt att definiera vad vi
menar med dessa begrepp, särskilt eftersom det florerar många oklara och negativt laddade
termer.

Problemet med Negativ Kategorisering

I samhällsdebatten används ofta begrepp som ”utanförskapsområden” eller ”utsatta
områden”, vilket har kommit att förknippas med mångkulturella områden. Sverige har till
exempel ett 60-tal områden som beskrivs som utsatta av polisen.

• Negativ Stigmatisering: Det är viktigt för personalen att undvika att beskriva sitt
  arbetsområde i termer av att det är ”tungt,” ”utsatt” eller ”problematiskt.” Att få höra
  att ens område beskrivs negativt är inte roligt för vare sig personalen, barnen eller
  föräldrarna. Varje barn har rätt att känna sig trygg i och tycka om sitt område.
• Språklig Medvetenhet: Personalen måste vara medveten om sitt språk och aktivt
  ändra de negativa beskrivningarna för att inte stigmatisera det område de arbetar i.

Olika Förutsättningar för Interkulturalitet

Förutsättningarna för interkulturellt arbete varierar beroende på den kulturella
sammansättningen i förskolan (baserat på andelen barn med invandrarbakgrund). Det finns i
huvudsak fyra typer av förskolor:

1. Monokulturella Förskolor: Här har cirka 10–30% av barnen invandrarbakgrund,
   vilket innebär att svensk majoritetskultur är dominerande.
2. Segregerade Förskolor: Nästan alla barn har bakgrund i antingen svensk
   majoritetskultur eller i någon annan etnisk-kulturell grupp. Segregationen kan alltså
   ske åt båda håll.
3. Integrerade eller Mångfaldiga Förskolor: Dessa har en blandad kulturell
   sammansättning där 40–60% kan ha invandrarbakgrund.
4. Förskolor i Förorter/Stigmatiserade Områden: Här har en stor majoritet, 60–99%,
   av barnen migrationsbakgrund. Tyvärr har dessa skolor och områden blivit starkt
   stigmatiserade i debatten och beskrivs ofta som problematiska, trots att de är rika på
   mångfald.

Det är avgörande att personalen reflekterar över sin egen förskolas sammansättning för att
kunna anpassa sitt interkulturella arbetssätt effektivt.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är vikten av att inte använda begrepp som ”utsatt område” om sin förskola? Det är
viktigt att undvika negativ stigmatisering av området. Barn och boende har rätt att känna
tillhörighet, och personalens språk bör inte bidra till att beskriva barnens närmiljö som tung
eller problematisk.
Vad kännetecknar en ”monokulturell” förskola i denna kontext? En monokulturell
förskola kännetecknas av att cirka 10–30% av barnen har invandrarbakgrund, vilket innebär
att den svenska majoritetskulturen är dominerande.
Varför är de mångfaldiga förskolorna i förorter ofta stigmatiserade? Dessa förskolor, där
en stor majoritet av barnen (60–99%) har invandrarbakgrund, tenderar att beskrivas som
problematiska och negativa i den allmänna debatten, trots att de är rika på mångfald.