Nyheter

Från HVB till stödboende – så lyckades Borås

Av: Elin Bisander

Borås stad har framgångsrikt lyckats med omställningsprocessen från HVB till stödboendeverksamhet. På EKB-Dagen, den 7 februari, kommer enhetscheferna Fredrich Legnemark och Tom Nielsen berättar om viktiga parametrar att tänka på vid omställningen.

I Borås stad har Tom Nielsen och Fredrich Legnemark sedan hösten 2016 arbetat med att ställa om HVB-boenden till stödboenden.

Stödboende är en ny boendeform som kom 2016 och liknar HVB men har en lägre servicenivå. Det är ett steg mellan HVB och egen lägenhet. För att en ungdom ska flytta till stödboende ska hen vara särskilt bedömd för att klara sig och kunna upprätthålla en relativt stor självständighet.

– Ungdomarna ska ha en naturlig progression i sin utveckling och bli mer självständiga och självgående. De är ju väldigt omhändertagna på HVB, får mat lagad, har personal som väcker dem på morgonen och så vidare. Det naturliga är att de blir mer självgående, precis som det hade sett ut om de hade bott hemma, säger Fredrich Legnemark.

Det finns även ekonomiska skäl för kommunen att ha stödboende. För ungdomar över 18 år minskar pengen kraftigt och många kommuner blir tvingade att ta fram en billigare boendeform.

– Vi vill ju inte köra billiga och dåliga HVB-hem, vi vill ju ha kvalité och en bra insats. Då måste man se över hela konceptet, berättar Fredrich Legnemark.

Det första steget i processen är att myndigheten gör bedömningar på vilka ungdomar som är redo för att bo på stödboende, parametrar man tar hänsyn till här är att ungdomen i fråga har fungerande skolgång och fungerande socialt umgänge.

– Det bör inte vara de ungdomar som mår sämst, utan de som man kan släppta tyglarna på litegrann, säger Fredrich Legnemark.

Nästa steg är att hitta lämpliga fastigheter som har lagom stora lägenheter och inte är byggda som en institution. I Borås stad har man dels gjort om befintliga HVB-hem till stödboende, men även skaffat sig nya lokaler avsedda för stödboende.

Den svåraste men även den viktigaste biten tycker Fredrich Legnemark är selektionen av personal.

– Vi har valt ut den personal som under åren på HVB visat att de är väldigt drivna på egen hand, de mest driftiga och självständiga har fått flytta med till stödboendena.

Ekonomifunktionen i Borås stad hjälpte dem med den ekonomiska biten. Allt ska gå ihop -hyror, personalkostnader, frågor som ifall ungdomarna ska ha busskort och aktivitetspeng eller inte.

– Det är oerhört viktigt att ha planerat det ekonomiska på detaljnivå och ha allt klart för sig från början. Jag tycker att det är viktigt att ha goda skäl om man ska dra in något för att minimera risken för konflikter mellan personal och ungdomar.

– Sammanfattningsvis är nyckeln att planera, räkna igenom och välja ut bra personal. Ska man göra sådant här någorlunda framgångsrikt är det viktigt att ha personal som är drivna, avslutar Fredrich Legnemark.

Fredrich Legnemark är tillsammans med Tom Nielsen ett av anförandena på EKB-Dagen, forum om ensamkommande flyktingbarn, den 7 februari i Stockholm. Mer information och anmälan hittar du här. 

Text: Elin Bisander