Efter att ha talat om det reformarbete som pågått i Sverige under mer än 200 år är det
naturligt att se frågan om hedersrelaterat våld och förtryck i ljuset av jämställdhet. Idag är
det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är ett
tydligt exempel på att kampen mot våld också är en kamp för jämställdhet.

Jämställdhet i fokus

Grunden för målet är att män historiskt sett, både i Sverige och globalt, betraktats som
överordnade kvinnor. Denna maktobalans ligger till grund för mycket av det våld och
förtryck som kvinnor och flickor utsätts för. Att bekämpa hedersrelaterat våld är därför inte
en isolerad fråga – det är en central del av arbetet för jämställdhet.

Kopplingen till religiösa familjelagar och traditioner

I många sammanhang är religiösa familjelagar och traditioner starkt kopplade till
könsojämlikhet. De reglerar kvinnors och flickors liv från barndom till vuxen ålder, ofta på
ett sätt som kraftigt begränsar deras frihet och rättigheter. Traditionell könssegregering i
barnuppfostran är ett tydligt exempel på hur normer och strukturer befäster ojämlikhet.

Röster från utsatta flickor

Unga flickor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck beskriver hur de och deras
bröder uppfostrats på olika sätt. Trots att de formellt sett var myndiga, hade de inte
självbestämmande över sina egna liv. Många berättade att kontrollen över dem fortsatte
även efter att de gift sig eller flyttat hemifrån – från en förmyndare till en annan.

Historiska paralleller

Sverige har själv en historia av könsrelaterad ojämlikhet. På 1800-talet blev kvinnor myndiga
först vid 21 års ålder. Men paradoxalt nog upphörde denna myndighet automatiskt om
kvinnan gifte sig – då övergick ansvaret till maken. Detta visar hur djupt rotad idén om
kvinnors underordning har varit, och varför jämställdhetskampen fortfarande är aktuell.

Sammanfattning

• Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en fråga om jämställdhet.
• Religiösa familjelagar och traditioner förstärker könsojämlikhet.
• Flickor och kvinnor berövas ofta självbestämmande, även i vuxen ålder.
• Sveriges historia påminner oss om att förändring är möjlig men tar tid.

FAQ – Vanliga frågor om jämställdhet och hedersrelaterat våld

Varför är mäns våld mot kvinnor en jämställdhetsfråga?
Därför att våldet grundas i maktobalansen mellan könen och idén om mäns överordning.
Vilken roll spelar religiösa familjelagar i jämställdhet?
De begränsar ofta kvinnors rättigheter inom äktenskap, arv och självbestämmande, vilket
förstärker könsojämlikhet.
Har Sverige haft liknande begränsningar historiskt?
Ja, fram till 1800-talet blev kvinnor myndiga först vid 21 år, men förlorade myndigheten
igen vid giftermål.