”Det upphör aldrig att förvåna mig hur svårt det är att förmedla och förklara kursmålen, kunskapskraven och reglerna för nationella prov på sfi”, skriver sfi-läraren Lillemor Persson. 

-Wallah Lillemor, jag kan skriv nationellt prov. Jag måste göra den prov nu. Jag klar kurs C! Diskussionerna kring nationella provet kan ibland kännas olidligt många och oändligt långa mellan varven… Det upphör aldrig att förvåna mig hur svårt det är att förmedla och förklara kursmålen, kunskapskraven och reglerna för nationella prov på sfi. Som lärare kan man försöka konkretisera målen och kraven på diverse olika sätt men ibland känns det som oavsett hur formativt, flippat eller återkommande man pratar om vad eleverna faktiskt ska klara av innan de är godkända på en kurs så sitter man där några veckor före nationellt prov; fastlåst i en diskussion med en elev som inte vill förstå varför hen inte får göra provet just nu.

Missförstå mig inte, jag gillar nationellt prov på sfi. Jag tycker de fyller en viktig funktion och de är ofta ett bra kvitto på att man som lärare bedömt en elevs kunskaper i svenska rätt samt att eleven är redo att gå vidare till nästa kurs. Däremot är jag inte överdrivet förtjust i hur otroligt viktiga proven verkar ha blivit, till den nivå att de i stort sett fungerar som examensprov på kurserna trots att det inte är tanken. På skolan där jag arbetar erbjuder vi provtillfällen ungefär var tionde vecka för större grupper (men har även tillfällen för enstaka elever omkring var tredje vecka) och inför varje gång när många av eleverna ska göra nationellt prov återupprepar sig liknande scenarion:

• En elev med hög frånvaro som lämnat in få uppgifter och inte presterat godkända resultat på andra prov på kursen förstår inte varför hen nekas att göra NP.
• En annan elev som precis börjat på kursen och vars språkkunskaper jag inte haft en rimlig chans att bedöma än vill diskutera varför jag säger att hen måste vänta till ett annat provtillfälle.
• En tredje elev som läst kursen länge men vars progression varit långsam på grund av diverse olika anledningar bönar och ber och säger att hen helt enkelt bara måste bli klar nu och måste få göra provet.

Jag kan inte låta bli att undra varför det blir så här och vad jag som lärare borde göra annorlunda? Handlar det mest om språkförbistring och svårigheter att konkretisera när stöd eller handledning på modersmål saknas och svenskan inte räcker till? Eller har jag inte varit nog tydlig med att bara elever som jag bedömer är färdiga på kursen och som klarar kunskapskraven får göra NP? Varför verkar så många elever tolka det som att nationella provet som det enda som räknas? Har det inte framgått att allt de gör, producerar och lär sig under kursen är viktigt och bedöms? Och viktigast av allt, varför hamnar diskussionen i att få göra ett prov och sluta på en kurs istället för att lära sig svenska för att integrera och etablera sig i Sverige? Kan det vara kraven på så snabb genomströmning som möjligt, korta kurser och ett ständigt fokus på att ”bli klar med sfi” som ställer till det?

Samtidigt kanske det inte är underligt att reglerna för nationella provet är svårt för eleverna att ta till sig för osäkerheten verkar ibland vara nästan lika stor hos oss lärare. Lite titt som tätt dyker ju frågor kring NP upp på olika Facebookgrupper och forum för sfi-lärare. När får en elev göra nationellt prov? Får elever göra provet flera gånger på en och samma kurs? Vad gör man om en elev inte klarar en av delarna på provet? Vad händer om en elev inte når godkänt alls på provet? Många av frågorna kan man hitta svaren på hos Skolverket men det handlar ju också mycket om vilka möjligheter och rutiner man har som lärare för att dokumentera och bedöma elevernas kunskaper. För har man tillräckligt med underlag kan ju en elev egentligen misslyckas helt på nationella provet och ändå vara godkänd på kursen.

Men det är nog ungefär här som det börjar brännas och bli svårt på riktigt. För handen på hjärtat, med sisådär 25 till 30 elever i klassrummet varav några läst kursen i snart tjugo veckor, andra i kanske tio, vissa började för en vecka sedan samt en som sitter där sin första dag och där närvaron och inlämningar spretar åt alla håll och kanter; hur säker är du egentligen på att den där eleven som till sist fick göra NP men sedan misslyckades med provet faktiskt är godkänd på hela kursen?