Normkritik börjar med att förstå vad normer är. Normer är de oskrivna regler, föreställningar
och förväntningar som finns runt oss gällande hur man ska agera, prata, bete sig, se ut och klä
sig i ett visst sammanhang.

Normers Funktion och Rörlighet

Normer är ständigt närvarande, rörliga och förändras över tid och plats.

• Rörlighet: Normer är inte statiska; de ser olika ut i olika delar av världen och har
  historiskt sett förändrats även i Sverige (t.ex. klädkoder för kvinnor).
• Osäkerhet vid Normbrott: När vi själva följer normen tänker vi sällan på den. Men
  när man bryter mot en norm blir det ofta obekvämt och osäkert, vilket många nya
  förskoleföräldrar upplever, oavsett bakgrund.

Vad Normkritik Inte Är

Att anamma ett normkritiskt perspektiv innebär inte att man är negativ till normer eller vill
ta bort dem. Människor kan inte leva tillsammans utan någon form av normer.

• Inte ”Allt Går”: Normkritik innebär inte heller att man accepterar alla normer.
  Förskolans Läroplan med sina demokratiska värderingar om allas lika värde och
  rättigheter är en fast utgångspunkt som inte kan ignoreras.

Normkritik som ett Hjälpmedel

Ett normkritiskt perspektiv är ett hjälpmedel för att bättre främja lika rättigheter. Att arbeta
normkritiskt innebär att man granskar sin egen verksamhet:

• Frågeställningar: Man funderar över: Vilka normer är självklara hos oss? Vad ser vi
  som det normala? Hur skapar dessa normer förhinder för inkludering av vissa barn
  och familjer, särskilt de som är knutna till kultur?
• Vidga Normerna: Normkritiken hjälper till att bredda och vidga normerna så att
  fler människor kan känna sig välkomna, bekväma och självklara i förskolan.

Normkritik som Maktperspektiv

Interkulturellt arbete kritiseras ibland för att fokusera på utbyte av kulturer utan att ta hänsyn
till att mötet sällan sker på lika villkor.

• Normkultur som Utgångspunkt: I förskolan finns det ofta en normkultur som är
  utgångspunkten. Andra kulturella perspektiv bjuds in, men det är sällan jämlikt.
• Maktperspektiv: Normkritiken är nödvändig för att införa ett maktperspektiv på det
  interkulturella arbetet. Den tvingar oss att ställa den kritiska frågan: Vem är det som
  görs till utgångspunkt?
• Motverka ”Vi och Dem”-Träsket: Utan ett normkritiskt perspektiv riskerar man att
  hamna i ”vi och dem-träsket”, där den befintliga kulturen blir det självklara ”vi,”
  och de annorlunda blir intressanta tillägg men aldrig riktigt fullt inkluderade.
  Normkritik är därför nödvändigt för att säkerställa verklig inkludering.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad menas med att normer är rörliga? Det betyder att normer inte är desamma överallt
eller för alltid. De kan förändras över tid (som klädkoder) och se olika ut beroende på plats.
Vad är syftet med att arbeta normkritiskt i förskolan? Syftet är att granska den egna
verksamheten och dess dolda normer för att identifiera vad som skapar hinder. Det är ett
hjälpmedel för att vidga normerna så att fler barn och familjer inkluderas och känner sig
välkomna.
Varför är normkritiken ett nödvändigt maktperspektiv i interkulturellt arbete?
Eftersom mötet mellan kulturer sällan sker på lika villkor. Normkritiken lyfter fram frågan
om makt genom att avslöja vem som omedvetet görs till utgångspunkt (normkultur), vilket
är avgörande för att undvika ”vi och dem-tänkande”.