Enligt erfarenheter från en imam i Malmö, som varit verksam sedan 2008, är samverkan
mellan myndigheter och religiösa församlingar avgörande för att skapa ett hållbart och
sammanhållet samhälle. Imamen rekommenderar starkt att myndigheterna ska initiera
samverkansarbetet om inte civilsamhället redan har gjort det.

Okunskap, Polarisering och Brobygge

Okunskap skapar rädsla och polarisering i samhället. För att motverka detta är det
nödvändigt att myndigheter lär känna moskéer, församlingar och muslimer i sin kommun.
Samverkan ska omfatta allt från social sammanhållning och krisberedskap till att besöka
skolor och lära känna varandra.

Lärdomar från Påskkravallerna (Koranbränningen)

Erfarenheten från koranbränningen i Malmö under påsken 2022 visade tydligt värdet av
etablerade relationer:

• Kommunikation och Förberedelse: Malmö stad och Malmöpolisen informerade
  regelbundet religiösa representanter via e-post inför manifestationen. Detta gjorde det
  möjligt för församlingarna att kommunicera ut till sina medlemmar i förväg.
• Minimera Skadan: Polisen gjorde allt i sin makt för att minimera skadan genom att
  placera manifestationen på en icke-central plats vid en tidpunkt med lite folk. Detta
  uppmärksammades och uppskattades av civilsamhället.
• Gemensamt Ansvar: Etablerade församlingar i Malmö arbetade proaktivt och
  förebyggande. Imamer kommunicerade via sociala medier och i moskéer, uppmanade
  medlemmar att ignorera manifestationen och inte gå ut på gatan. Vissa imamer gick
  till och med ut i sina kläder för att verbalt uppmana människor att lämna platsen och
  markera att det inte var en plats för troende muslimer.

Denna händelse är ett tydligt exempel på hur det lönar sig att ha en god, förebyggande
relation med civilsamhället, istället för att bara använda dem i reaktion när något redan har
hänt.

Förtroende och Kompetensutbyte med Socialtjänsten

Det muslimska civilsamhället har i grunden ett stort förtroende för svensk
myndighetsutövning. Misstro skapas dock ofta av den mänskliga faktorn inom enskilda fall.

• Misstro genom oerfarenhet: I vissa fall har oerfarenhet eller låg kompetens hos
  socialarbetare lett till beslut (t.ex. omhändertaganden) som senare har omprövats och
  ändrats. Sådana felaktiga beslut kan skapa stor misstro mellan det muslimska
  civilsamhället och myndigheterna.
• Lösningen: Kompetensutbyte och utbildning är avgörande för att undvika sådana
  misstag och upprätthålla förtroendet.

Vanliga frågor (FAQ)

Varför ska myndigheter lära känna moskéer och muslimska församlingar? Okunskap
skapar rädsla och polarisering. Genom att lära känna församlingarna kan myndigheterna
bygga broar och etablera en relation som är nödvändig för att arbeta förebyggande och
hantera kriser i samförstånd.
Vad är den största lärdomen från hanteringen av koranbränningen i Malmö? Den
största lärdomen är vikten av att ha en förebyggande relation med civilsamhället, snarare än
att bara kontakta dem i reaktion på en händelse. Tidig kommunikation från polisen gjorde det
möjligt för församlingarna att agera för att minimera skadan och motverka upplopp.
Vad skapar misstro mellan socialtjänsten och det muslimska civilsamhället? Misstro
skapas sällan av systemet som helhet, utan snarare av den mänskliga faktorn; det vill säga
felaktiga beslut i enskilda fall som beror på socialarbetarens oerfarenhet eller bristande
kompetens. Därför är kompetensutbyte viktigt.