På Forum om Nyanlända Elever, den 1 februari, delade universitetslektorn och forskaren Anna Herbert med sig av sin forskning och sina erfarenheter kring barn som lider av trauma och hur man skapar ett inkluderande klassrum.

För att förstå hur det är att leva med trauma uppmuntrade Anna Herbert besökarna att tänka på sina egna reaktioner i olika situationer. Många traumatiserade personer lider av stress och här menar hon att genom att förstå våra egna stressreaktioner så kan vi förstå traumatiserade personers reaktioner.

– Vi kan alla relatera till vad det är att bli traumatiserad som sedan leder till stress. Genom att känna igen vår egen stressreaktion kan vi också förstå personer som har traumatiserats. För det är ungefär samma reaktion.

På konferensen pratade Herbert om tre modeller som pedagoger kan arbeta utifrån i klassrummet och i mötet med elever som har upplevt eller lider av trauma.

STROF-modellen
En modell för att strukturera samvaron i skolan.

Struktur:
Traumatiserade personer har ofta problem med tidsuppfattning och svårt för att placera händelser i rätt ordning. Tydlig struktur hjälper hjärnan att förstå i vilken ordning saker har skett och att få en bättre tidsuppfattning. I skolan är därför tydliga scheman väldigt viktigt för traumatiserade barn och ungdomar.

Tala
Att samtala och våga lyssna på elevernas berättelser är viktigt.

– Man ska tänka på att när unga människor berättar om sina trauman så har vi försvarsmekanismer om det blir för jobbigt. Man kan bli rädd och rädslan gör att vi stoppar samtalet.

– Man är rädd att andra barn i klassrummet ska påverkas av historien. Men grejen är så länge ni är i klassrummet och lyssnar och tar emot samtalet, pratar med barnen även när de kommer upp svåra saker då ser de att det går att ta och att det inte är så farligt.

Ritualer
– Fira ritualer, fira högtider för det hjälper barnen att strukturera året, sa Herbert.

Organiserade aktiviteter
– Om ni tänker på hur ni själva är när ni är stressade, då vet ni att det är svårt att organisera saker. Allt flyter ut och det blir ingen ordning. Då behöver man hjälp att organisera aktiviteter och det gäller även på skolgården, sa Herbert.

Föräldrar
Om det är möjligt, jobba med att involvera föräldrarna i barnets skolgång.

Affektiv inlärning
Affektiv inlärning hjälper de unga att känna igen signa egna känslor. För många som flyr till ett nytt land kan det vara väldigt svårt att förstå sina egna reaktioner.

– Jobba med rollspel, kollar på filmer, skapa fall och låt barnen lösa fallen, sa Herbert.

Självbedömning:
Självbedömning är oerhört viktigt, menar Herbert. De unga måste lära sig att belöna sig själva när det gjort någonting bra.

Förebilder:
Hjälp de unga att hitta förebilder som de kan se upp till.

Donald Meichenbaums fyrstegsmodell:
Inom fyrstegsmodellen kan du som möter unga som lider av trauma hjälpa dem att identifiera vad det är som skapar stress.

– Ju bättre barn förstår sin stressituation, desto bättre kan de hantera det. Vet de hur de brukar reagera så lär de sig att tänka några steg innan det smäller, sa Herbert.

Den här artikeln är baserad på anförande från Forum om Nyanlända Elever, anordnad av Integrationsforum. Konferensen riktade sig till dig som möter nyanlända elever i ditt yrke. Under dagen fick deltagarna ta del av lyckade praktikfall, expertanföranden och myndighetsperspektiv. På konferensen diskuterades ämnen så som hur skolor lyckas med sitt mottagande av nyanlända elever, hur personal bemöter elever som lider av trauma samt hur pedagoger kan förbättra sin undervisning. Totalt deltog cirka 600 personer från hela Sverige på konferensen den 1 februari 2017.

För information om kommande konferenser anmäl dig till Integrationsforums nyhetsbrev här nedan.