Utanförskap & Gängkriminalitet

När barn och unga dras in i kriminalitet steg för steg – riskbeteenden, rekrytering och platsens betydelse

Allt fler kommuner möter barn och unga som i allt lägre åldrar dras in i kriminella miljöer. Rekryteringen är sällan plötslig utan sker genom ett samspel mellan riskbeteenden, relationer och den fysiska miljön. Utmaningen för samhällets aktörer är att tidigt förstå hur rekryteringen tar form och vilka barn och unga som är mest sårbara.

I denna föreläsning visar Kim Nilvall från Polismyndigheten och Amber Beckley från Örebro universitet konkreta exempel på hur rekryterare arbetar, vilka unga som är mest sårbara och hur platsen påverkar risken för rekrytering samt hur denna kunskap kan användas i det förebyggande arbetet.

• Vilka är de tidiga riskbeteenden som signalerar ökad risk för rekrytering och hur de tar sig uttryck i barn och ungas vardag
• Hur rekryterare arbetar i praktiken från första kontakt till att unga binds upp genom relationer, status och pengar
• Hur vissa platser och miljöer i närområdet underlättar rekrytering och vad det betyder för det lokala förebyggande arbetet

Praktiskt arbete med unga kvinnor och tjejer i kriminella miljöer där svåra bedömningar kräver träffsäkra insatser

Talare presenteras inom kort

Snabb och framgångsrik samverkan som gör skillnad – Halmstads förebyggande arbete samt stöd till barn och unga i kriminalitet

När kriminaliteten kryper allt längre ned i åldrarna räcker inte längre enskilda insatser, goda intentioner eller långsamma processer. Frågan är inte om samhället måste agera utan hur snabbt, hur samordnat och med vilket ansvar.

I Halmstad kommun har socialtjänst, polis och skola byggt upp en välfungerande och handlingskraftig samverkansmodell för barn och unga i eller nära organiserad kriminalitet. Genom Bob-samverkan (Barn och unga i organiserad brottslighet) agerar kommunen tidigt, samlat och med tydligt mandat – både i det förebyggande arbetet och i stödet till unga som återvänder efter placering eller frihetsberövande.

• Så har vi organiserat en effektiv samverkan mellan socialtjänst, polis och skola – för att fatta snabba beslut på individnivå
• Hur vi skiljer på generellt förebyggande arbete och riktade brottsförebyggande insatser – konkreta åtgärder för både kortsiktigt och långsiktigt arbete
• Så planerar vi återgång till samhället och samordnar stödet för att minska risken för att barn och unga som varit placerade faller tillbaka i kriminalitet

Julia Sigvardsdotter, Enhetschef utredning BoU, Halmstads kommun
Magnus Ljungdahl, Rektor, Halmstads kommun
Jenny Wiemo, Rektor, Halmstads kommun
Stina Ljungdahl, Kommunpolis, Polismyndigheten
Jörgen Karlsson, Kommunpolis, Polismyndigheten
Andreas Ebeling, Gruppchef Underrättelseenheten, Polismyndigheten

När traditionella insatser inte räcker – intensiv familjebehandling i praktiken för barn och unga i riskzon

Allt fler kommuner möter barn och unga i allt lägre åldrar med allvarliga riskbeteenden, Samtidigt är placeringar kostsamma och förknippade med betydande risker för barnet. Behovet av tidiga, intensiva och verkningsfulla insatser i hemmiljö har därför blivit allt mer akut innan normbrytande beteenden befästs och kriminalitet blir ett reellt alternativ.

Stockholms stad arbetar sedan 15 år med multisystemisk terapi (MST) för barn och unga i allt lägre åldrar som är på väg in i kriminalitet eller med annan allvarlig sociala problematik. Genom nära samverkan med familjen och barnets nätverk har MST framgångsrikt bidragit till att bryta destruktiva mönster.

• Vårt arbete med intensiv familjebehandling för barn och unga i hemmiljö för att minska behovet av kostsamma placeringar
• Så är MST-insatsen strukturerad med familjen som bärande kraft runt barnets vardag för att minska riskfaktorer och stärka föräldraförmågan
• Hur vi sätter och följer upp mätbara mål samt vilka faktorer som är avgörande för att nå hållbar förändring

Hanne Höylo, Enhetschef & programansvarig MST, Stockholms stad
Jonas Borgström, Teamledare MST, Stockholms stad
Mattias Arnåsen, Teamledare MST, Stockholms stad
Karin Viklund, Familjebehandlare & administratör MST, Stockholms stad

Från vision till handling – Botkyrkas arbetssätt för vägar ut ur kriminalitet

I Botkyrka kommun identifierar socialtjänst och polis ut en grupp personer som är i behov av stöd för att lämna en kriminell livsstil. Flera av dessa bedöms ha ett omfattande behov av strukturerade insatser för att minska återfall och möjliggöra varaktig förändring.

I nära samverkan mellan socialtjänsten och polisen har Botkyrka kommun därför utvecklat nya arbetssätt för att tidigare identifiera behov, planera rätt insatser och ge mer träffsäkert stöd till unga vuxna och vuxna som vill lämna kriminalitet. Genom implementeringen av den evidensbaserade metoden LS/CMI har kommunen stärkt sin förmåga att arbeta systematiskt med både risk- och skyddsfaktorer i stödet till individer på väg ut ur kriminalitet.

• Hur samverkan med polisen och andra aktörer används i stödet till personer som är i behov av att lämna en kriminell livsstil – med tydliga roller, ansvar och en gemensam lägesbild
• Hur evidensbaserade metoder har implementerats och nya arbetssätt utvecklats för att planera, följa upp och kvalitetssäkra insatser för individer som vill lämna kriminalitet
• Från skydd och stöd till eget boende och självförsörjning – hur Botkyrka i en lokal kontext arbetar för att möjliggöra återanpassning och samtidigt utmana strukturella hinder som också återfinns på nationell nivå

Kadir Yilmaz, Enhetschef utredning Unga vuxna, Botkyrka kommun
Rim Zerom, 1:e socialsekreterare, Botkyrka kommun
Örjan Lidström, SIG & avhopparsamordnare, Botkyrka kommun
Tobias, Lokal avhopparsamordnare, Polismyndigheten