Jag funderar på hur vi på sfi hanterar frågor om sex och naket. Jag ser nämligen ofta i olika lärar- och ämnesgrupper att det frågas efter tips på filmer och serie och mer ofta än sällan kommer det kommentarer om att det inte får finnas sex i filmerna. För det blir ofta svårt och jobbigt då. Det är klart att det kan kännas pinsamt eller ovant när en sådan scen dyker upp men om vi inte ens kan visa filmer där sex förekommer; hur gör vi då när vi ställs inför situationer där vi måste lyfta sådant som är svårt på riktigt? skriver sfi-läraren Lillemor Persson. 

Plötsligt hände det. Det jag hört andra lärare berätta om men som jag själv ännu inte hade varit med om. Mitt under filmen reser sig några elever upp och lämnar klassrummet. Kvar sitter vi andra och skruvar lite på oss, funderar men fortsätter titta. Efter några minuter kommer eleverna tillbaka in i klassrummet och vi ser alla klart filmen. När lektionen och skoldagen avslutas påminner jag om att alla elever har i uppgift att skriva en kommentar i klassens blogg om vad de tyckte om filmen och varför.

Nästa dag är det väldigt få kommentarer på bloggen. Visst är det elever som skrivit men långt ifrån alla men när jag öppnar mailkorgen får jag svaret. ”Vi inte skrev kommentar för vi tror filmen dåligt. Den utanför vår tradition för den mycket sex. Vi hoppas du inte ge oss sådana filmer i klassen.” Det är faktiskt första gången som elever reagerat så på ”Så som i himmelen”.

Jag ska erkänna att jag först rynkade rätt irriterat på pannan. Vuxna människor som reagerar så starkt på några få scener i en film. Efter en liten stund inser jag ändå att eleverna visserligen inte skrivit någon kommentar i bloggen men att mailet faktiskt var en väldigt fint formulerad kommentar med både åsikt och förklaring. Jag svarar dem och skriver att jag borde ha nämnt att det förekommer naket och sex i filmen men att jag inte håller med dem om att det var mycket samt att de ska veta att i stort sett inga svenska filmer eller teve-serier är helt utan den typen av scener.

Strax innan dagens första lektion söker eleverna upp mig och vill prata lite. Jag frågar om de hunnit se mitt svar på deras mail och ja, det har de. Men de vill försöka förklara lite mer, lite bättre. Det är inga problem säger de att se en sådan film hemma, privat, men att se det tillsammans med andra i ett klassrum, det är svårare. Vi diskuterar och jag förklarar igen hur jag ser på det och att det är väldigt svårt att hitta svenska filmer helt utan naket men att det såklart är fritt fram att blunda vid sådana scener. Jag försöker också lyfta fram den pedagogiska tanken med att visa film, att vi övar på hörförståelse, får chans att diskutera likheter och skillnader i samhälle och kulturer, att vi ska träna på olika typer av medier i skolan och så vidare.

Allt landade bra efter diskussionerna men jag fortsätter ändå fundera över hur vi på sfi hanterar den här typen av frågor. Jag ser nämligen ofta i olika lärar- och ämnesgrupper att det frågas efter tips på filmer och serier och mer ofta än sällan kommer det kommentarer om att det inte får finnas sex i filmerna. För det blir ofta svårt och jobbigt då. Men sex och naket ska väl inte behöva vara så problematiskt? Det är klart att det kan kännas pinsamt eller ovant när en sådan scen dyker upp men om vi inte ens kan visa filmer där sex förekommer; hur gör vi då när vi ställs inför situationer där vi måste lyfta sådant som är svårt på riktigt?

Som 8 mars för några år sedan när jag pratade om viktiga årtal för jämställdhet och berättade att det var först 1965 som våldtäkt inom äktenskapet blev straffbart. Då var det en manlig elev som inte alls ville ta till sig det och när jag sedan berättade om lagen om förbud mot sexköp blev han än mer förvånad. Hur skulle man som man då få sex när man ville?

Eller den gången när en gravid elev berättade om sin första graviditet och hur hon trodde att hon fått en orm i magen de första gångerna hon kände bebisen röra sig. Ingen hade ju någonsin berättat för henne om hur barn blir till. Vid sådana tillfällen inser man att många elever på sfi inte bara behöver inse att fiktivt sex förekommer i filmer utan att med riktigt sex kommer en hel del föreställningar, förväntningar och konsekvenser. Nu är jag ju visserligen sfi-lärare och inte sexualupplysare men för mig vore det väldigt märkligt om jag skulle backa från och undvika alla situationer där det kan bli obekvämt eller svårt. För vad finns det då kvar att prata om till slut? Så jag kommer fortsätta visa ”Så som i himmelen” och jag hoppas vi är många som vågar prata om det privata när det behövs.

Tips till sfi-lärare: 

• Sfi i Umeå och Vuxenutbildningen i Härnösand har med finansiering från Länsstyrelsen i Östergötland tagit fram ett samtalsmaterial om jämställdhet och heder som heter ”Dags att prata”.
• Filmtegration är en tjänst från C More där man får tillgång till några svenska filmer med tillhörande lärarhandledningar. Gratis, lätt att använda och materialet är framtaget i samarbete med sfi-pedagoger.