Begreppet inkludering är centralt i förskolans uppdrag och knyter direkt an till målet om en
diversifierad normalitet (där olikhet är normen). Inkludering är mer centralt än integrering
i det pedagogiska arbetet. Integrering är oftast ett begrepp kopplat till samhällsperspektivet
(t.ex. att lära sig språket och få jobb).

Inkludering Kontrasterat mot Andra Begrepp

För att verkligen förstå inkludering är det enklast att jämföra det med assimilering och
integrering:

• Assimilering innebär att en individ måste sluta vara på sitt eget specifika sätt och
  anpassa sig helt till gruppens normer. Man förväntas förändra sig själv för att passa in
  i normen.
• Integrering innebär att individen får komma in och vara sig själv, men har
  nödvändigtvis inte möjlighet att påverka eller förändra gruppens normer. Man är
  närvarande men inte påverkande.
• Inkludering innebär att varje unik individ kommer in i gruppen med sina specifika,
  unika egenskaper och har möjlighet att påverka hela gruppen. Hur gruppen blir
  beror på de individer som finns i den.

Inkludering i Pedagogiskt Arbete

I förskolan misslyckas man ofta med verklig inkludering. Ofta har pedagogen ett färdigt
upplägg och försöker ”trycka in” barnen i det.

• Verklig inkludering är det omvända: man bygger upp det pedagogiska arbetet utifrån
  vilka barn man har i gruppen, deras kultur, högtider och traditioner. Verksamheten
  styrs av barnen, inte tvärtom.
• Detta arbete är nödvändigt i ett interkulturellt sammanhang och kopplar direkt till
  normkritik och diversifierad normalitet. Vi måste säkerställa att alla barn och
  familjer är en del av sammanhanget och kan påverka hur det pedagogiska arbetet
  utformas.

Undvik Vi och Dem genom Inkludering

Inkludering är nödvändigt för att förhindra att man hamnar i ”vi och dem-tänkandet”, där
några är ”normaliteten” och andra bara bidrar med något annorlunda utan att påverka
helheten.

• Risken för Exotifiering: Om man inte jobbar inkluderande riskerar de annorlunda att
  bli exotiska. Exotiska individer kan uppskattas som spännande och intressanta, men
  de blir aldrig riktigt en del av ”vi:et” och har ingen möjlighet att påverka det stora
  sammanhanget.
• Påverkande Delaktighet: En inkluderande förskola låter en persons nya kulturella
  kunskaper eller erfarenheter bli grunden för ett projekt. Då har den person som
  tidigare sågs som exotisk blivit en del av verksamheten och en påverkare.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är den viktigaste skillnaden mellan integrering och inkludering i förskolan?
Integrering innebär att individen får vara med men inte nödvändigtvis kan påverka gruppen.
Inkludering innebär att individens unika person har möjlighet att påverka och forma hela
gruppens utformning och normer.
Vad är risken med ”exotifiering”? Exotifiering innebär att individer med annan bakgrund
uppskattas som spännande eller intressanta, men de betraktas som ”de andra” och får
därmed inte möjlighet att påverka normerna eller det pedagogiska innehållet i verksamheten.
Hur kan man arbeta verkligt inkluderande i förskolan? Man arbetar inkluderande genom
att utgå från de specifika barnen och deras erfarenheter när man planerar aktiviteter.
Upplägget ska anpassas till barnen, inte tvärtom.