Josefin Nilsson är lärare samt projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. På Forum om Nyanlända Elever berättade hon om sitt prisbelönat utvecklings- och kvalitetsstärkande arbete med fokus på flerspråkiga elever och nyanlända elevers lärande.

Här är tre av de punkter som Josefin Nilsson diskuterade på konferensen den 1 februari.

Professionellt lärande
– Professionellt lärande kräver att lärare är aktiva och engagerade i sitt lärande, precis som att elever måste vara engagerade när de ska lära sig någonting de inte kan, sa Josefin Nilsson.

Att som lärare orka vara aktiv och engagerad är enligt Nilsson kopplat till kvalitén i undervisningen. Desto mer en lärare får lära sig om undervisning desto högre blir kvalitén i undervisningen. För att lärare ska ha möjlighet att utvecklas krävs det att även skolledare lär sig om kvalité i undervisning, sa Nilsson.

Enligt henne är lärares och skolledares främsta uppdrag elevernas lärande men därefter kommer det egna lärandet som möjliggör att undervisningen hela tiden utvecklas.

– Vårt lärande måste utgå ifrån de vardagsproblem vi upplever. Vi måste veta varför vi använder vissa arbetssätt och veta hur vi förhåller oss till lärande, undervisning och eleven.

Inkludering och integration
I skolan är det viktigt att tänka på hur man ser på inkludering och integration, enligt Nilsson. Hon menar att inkludering betyder att allas resurser kommer till sin rätt fastän man är olika. Integration innebär istället att eleverna måste anpassa sig till en fast miljö. Nilsson förklarade.

– Integrationstanken handlar om att barn ska anpassa sig till fasta skolorganisationer som inte är anpassade efter dem, medan inkludering handlar om en anpassning av skolmiljön där den anpassas till elevernas olikheter.

Inkluderande skolgång är det mest effektiva sättet att bygga upp solidaritet mellan samtliga elever, sa Nilsson och fortsatte:

– Inkludering innebär att alla elever är socialt delaktiga i gemenskapen, att alla är delaktiga i lärandet och att alla elever är involverade i de demokratiska processerna i klassrummet.

Interkulturellt förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt
Enligt Nilsson handlar interkulturellt förhållningssätt om hur skolan förhåller och organiserar sig så att fler elever ryms inom den ram som anses som ”vanlig”.

I svenska skolor har flerspråkighet setts som ett hinder och många skolor separerar ämnesundervisning och språkinlärning. Enligt Nilsson måste ämnesundervisning vara språkligt anpassad till de flerspråkiga eleverna, precis som med andra elever. Hon förklarade.

– Synen på språk, lärande och identitet påverkar hur vi organiserar undervisningen och lärare som jobbar med eleverna.

– Därför behöver vi lärare få kunskap kring språkutvecklande arbetssätt. Elever måste få använda sitt starkaste språk i undervisningen. Vi behöver använda mycket mer samarbetsinriktad undervisning, vilket är en kärna i språkutvecklande arbetssätt.

Den här artikeln är baserad på anförande från Forum om Nyanlända Elever, anordnad av Integrationsforum. Konferensen riktade sig till dig som möter nyanlända elever i ditt yrke. Under dagen fick deltagarna ta del av lyckade praktikfall, expertanföranden och myndighetsperspektiv. På konferensen diskuterades ämnen så som hur skolor lyckas med sitt mottagande av nyanlända elever, hur personal bemöter elever som lider av trauma samt hur pedagoger kan förbättra sin undervisning. Totalt deltog cirka 600 personer från hela Sverige på konferensen den 1 februari 2017.

För information om kommande konferenser anmäl dig till Integrationsforums nyhetsbrev här nedan.