Anette Petersson från Malmö stad berättar om steg 3 i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steget som kan bli ett levande verktyg för att bättre tillvarata elevens tidigare ämneskunskaper och påskynda processen för eleven att komma in undervisningen.

Anette Petersson är biträdande rektor, verksam i Malmö stad. Hon har tidigare undervisat på Malmö högskola på lärarutbildningar som handlat om hur man integrerar ämnesspråk och undervisar nyanlända elever.

På konferensen Forum om Nyanlända Elever Lärare, den 31 januari i Stockholm, kommer Anette Petersson att berätta om Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3 som hon varit med att ta fram. Steg 3 är inriktat på ämneskunskap och ges efter att man gått igenom steg 1 och steg 2 som är obligatoriska och ska göras på alla nyanlända. Steg 3 är inte obligatorisk, men har visat sig vara både populärt och effektivt att använda. Kartläggningsmaterialet går ut på att ta reda på var ungdomen befinner sig och sedan bygga vidare på det.

– Man sitter tillsammans med eleven och pratar utifrån materialet som innehåller mycket bilder. På så vis undersöker man vilka förmågor som är styrkor hos eleven, och dessa bygger man sedan vidare på, berättar Anette Petersson.

Materialet, som är kopplat till läroplanen, är enbart inriktat på kunskap. Man börjar alltid på den enkla nivån, även om eleven går i årskurs 7–9 så börjar man med frågor som riktar sig till årskurs 1–3. Svårighetsgraden ökar och när man inte kommer längre så slutar man.

– Alla elever är olika, det funkar inte med någon slags paketlösning. Man måste göra en individuell planering för varje elev. Eleverna älskar kartläggningarna och tycker att det är roligt. Många vill göra fler, berättar Anette Petersson.

Materialet finns på bedömningsportalen på Skolverkets hemsida. Det används i hela Sverige och kommer så småningom att finnas i alla 16 skolämnen.

– Det här är så oerhört viktigt, för när eleverna kommer till ett nytt skolsystem så ska de ju både lära sig ämnen och språket. Man behöver spara tid, i dagsläget slösar man mycket tid på att ta reda på vad eleverna kan. Genom materialet kan man snabbt få reda på vilka förmågor och kunskaper eleverna har och utifrån det planera fortsatt undervisning, berättar Anette Petersson.

Hela kartläggningsmaterialet är framtaget i syfte att ta reda på vad eleverna kan och inte med fokus på vad de inte kan.

Mer information om kommande konferenser hittar du här eller genom att registrera dig på vårt nyhetsbrev här nedan.

Skribent: Elin Bisander