Skyddsbedömning och Nya Föreskrifter

År 2014 infördes nya föreskrifter från Socialstyrelsen som krävde att utredning måste
öppnas på alla barn som utsatts för eller bevittnat våld. Denna förändring ledde till en
stor ökning av ärenden och utmynnade senare i den så kallade barnflyttslagen.
Inom socialtjänsten kallas den initiala bedömningen för skyddsbedömning (till skillnad från
polisens term riskbedömning). Denna bedömning måste göras omedelbart när det handlar
om våld och avgör den akuta frågan: Kan barnet gå hem eller inte? Skyddsbedömningen
kan behöva göras kontinuerligt under utredningens gång om nya orosanmälningar
inkommer.

Manualer och iRisk-modellen

För att underlätta och standardisera arbetet med skyddsbedömningar har olika manualer
utvecklats som hjälpmedel för socialtjänsten.

• Freda: En manual från Socialstyrelsen som är specifikt riktad till vuxna våldsutsatta.
• iRisk: En modell som är riktad till barn och unga.

Användning vid Hedersärenden: Dessa riskbedömningsmanualer kan absolut användas
även i hedersrelaterade ärenden. Det är dock viktigt att inte förlita sig enbart på manualen.
I dessa specifika fall behöver socialarbetaren lägga till kompletterande frågor som är
kopplade till den hedersrelaterade problematiken, till exempel frågor om:

• Specifik kontroll av den unge.
• Traditioner eller släktdynamiker knutna till heder.

Den kunskap socialtjänsten har om den specifika problematiken är det viktigaste, och
manualerna ska ses som ett stöd, inte en ersättning för kompetens.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är skillnaden mellan en skyddsbedömning och en riskbedömning?
Skyddsbedömning är det begrepp som används inom socialtjänsten, medan riskbedömning är
ett polisiärt uttryck. Båda handlar om att bedöma faran i en våldssituation, men
skyddsbedömningen fokuserar på den akuta frågan om ett barn kan återvända hem.
Varför behöver man lägga till frågor i en riskbedömningsmanual vid hedersärenden?
Hedersrelaterat våld involverar unika mekanismer som sträng kontroll, kollektivt våld och hot
om bortförande. Manualer för generellt våld täcker inte alltid dessa specifika
kontrollmekanismer, varför socialarbetaren måste komplettera med hedersspecifika frågor.
Vad är det viktigaste vid bedömning av hedersrelaterade våldsärenden? Det viktigaste är
den kunskap socialtjänsten har om hedersproblematiken. Manualer som iRisk är bra
hjälpmedel, men kunskapen om de specifika riskerna och mekanismerna i hederskontexter är
avgörande för att bedöma risken korrekt.